Fängelse för våld och mobiltelefon

Den tilltalade döms för egenmäktigt förfarande och misshandel som begicks den 23 juni 2026. Samtidigt frikänns han från en annan misshandel den 9 juni 2026. Tingsrätten bestämde påföljden till fängelse i två månader och beslutade även om avgift till brottsofferfonden, ersättning till försvarare och målsägandebiträde samt återbetalningsskyldighet till staten.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet gällde tre punkter. I den första åtalspunkten påstods den tilltalade ha gjort sig skyldig till misshandel den 23 juni 2026 genom att ha tagit tag i målsägandens huvud och dunkat det i ett köksskåp, puttat henne och kastat henne till golvet. Enligt åtalet hade detta skett på två adresser i Spånga. Tingsrätten prövade också de delar av gärningen som enligt utredningen hade inträffat i en bostad hos den tilltalades mamma.

I den andra åtalspunkten påstods den tilltalade ha gjort sig skyldig till egenmäktigt förfarande den 23 juni 2026 genom att olovligen tillgripa målsägandens mobiltelefon. Även den gärningen enligt åtalet ska ha skett på samma platser som konflikten den dagen.

I den tredje åtalspunkten påstods den tilltalade ha gjort sig skyldig till misshandel den 9 juni 2026 genom att knuffa målsäganden och kasta henne till golvet så att hon fick smärta. Tingsrätten prövade den gärningen men frikände honom från den punkten.

Av målets uppgifter framgår att den tilltalade och målsäganden hade en relation och att konflikten den 23 juni 2026 började i deras gemensamma hem och fortsatte i en annan bostad. Målsäganden har berättat att den tilltalade blev upprörd, att han knuffade henne hemma så att hon slog i bakhuvudet, att han senare drog henne i håret så att hon föll till marken hos den tilltalades mamma och att han tog hennes telefon. Hon har också berättat att hon blödde och hade smärta efter händelsen. Den tilltalade har förnekat gärningarna men medgett att han haft målsägandens mobiltelefon. När det gäller händelsen den 9 juni 2026 har målsäganden uppgett att den tilltalade knuffade henne vid dörren, men hon har samtidigt uppgett att hon inte fick några fysiska skador och att det inte gjorde särskilt ont.

Rättens bedömning

Tingsrätten fann att utredningen inte gav tillräckligt stöd för att den tilltalade med uppsåt hade tagit tag i målsägandens huvud och dunkat det i ett köksskåp. Han frikändes därför från den delen av åtalspunkt 1.

Samtidigt ansåg domstolen att det var styrkt att den tilltalade hade puttat målsäganden och kastat henne till golvet den 23 juni 2026 på ett sätt som orsakat de skador som dokumenterats. Tingsrätten lade vikt vid att målsägandens berättelse var tydlig och detaljerad, att den fick stöd av fotografier, journalanteckning och rättsintyg samt att hon omedelbart efter händelsen berättat om den för sin bror. Även uppgifter från ett vittne om skrik, gråt och ett upptrappat bråk i trapphuset samt uppgifter om att målsäganden var skakig och rädd stärkte bevisningen. Tingsrätten ansåg också att den tilltalades egen berättelse inte var tillräcklig för att minska bevisvärdet i åklagarens sakframställning. Den delen bedömdes som misshandel.

När det gällde egenmäktigt förfarande fann tingsrätten att målsägandens uppgifter om att den tilltalade tagit hennes mobiltelefon var tydliga och detaljerade och fick stöd av övrig utredning. Mobiltelefonen påträffades senare vid husrannsakan i den gemensamma bostaden, och det fanns även blodfläckar på den tilltalades kläder. Domstolen ansåg därför att det var utrett att den tilltalade olovligen tillgripit telefonen och gjort det med uppsåt. Även den gärningen bedömdes som styrkt.

När det gällde åtalspunkt 3, misshandel den 9 juni 2026, ansåg tingsrätten att målsägandens uppgifter fick visst stöd av vad hennes bror berättat att han fått veta samma dag. Det saknades dock närmare stöd för att det gått till på det sätt hon beskrivit. Domstolen fäste också vikt vid att målsäganden enligt förhöret uppgett att det inte gjorde ont. Redan därför ansågs åtalet inte bevisat, och den tilltalade frikändes från den punkten.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms alltså för misshandel den 23 juni 2026 och egenmäktigt förfarande den 23 juni 2026. Han frikänns från misshandel den 9 juni 2026. Det samlade straffvärdet bedömdes motsvara fängelse i två månader, och tingsrätten bestämde påföljden till fängelse.

Han ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Vidare ska han återbetala 90 000 kronor av kostnaderna till staten. Domstolen ansåg att de begärda ersättningarna till försvararen och målsägandebiträdet var skäliga och beslutade om ersättning från staten enligt domen.