Falskt körkort och olovlig körning

Den tilltalade döms för både brukande av falsk urkund och olovlig körning efter att ha kört personbil utan behörighet och vid en trafikkontroll visat upp ett förfalskat körkort. Tingsrätten fann att båda gärningarna var styrkta och att de begåtts med uppsåt. Påföljden bestämdes till villkorlig dom förenad med dagsböter, och det beslagtagna körkortet ska förverkas.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet gällde två brott. Den första åtalspunkten avsåg olovlig körning enligt 3 § första stycket 1 trafikbrottslagen. Enligt gärningsbeskrivningen körde den tilltalade personbil utan att ha rätt till det den 22 maj 2026 på olika gator och vägar, däribland på en gata i Gnosjö kommun. Den andra åtalspunkten avsåg brukande av falsk urkund enligt 14 kap. 1 § och 10 § brottsbalken. Enligt åtalet hade den tilltalade vid en trafikkontroll uppvisat ett förfalskat körkort den 22 maj 2026 på en gata i Gnosjö kommun.

Den tilltalade förnekade gärningarna under förundersökningen. I målet uppgav hon bland annat att hennes bil, körkort och ID-kort brann upp tidigare, att hon därefter beställde nya handlingar från Rumänien och att hon tog körkort i Rumänien 2022. Hon uppgav också att hon den aktuella dagen hade varit i en annan ort och skulle hem. Tingsrätten prövade målet i hennes utevaro.

Rättens bedömning

Tingsrätten ansåg genom utredningen att det var visat att den tilltalade hade kört personbil vid den tid och på den plats som åklagaren angett. Rätten fann också att hon saknade förarbehörighet både i Sverige och Rumänien. Vid trafikkontrollen hade hon visat upp ett rumänskt körkort som enligt analys var totalförfalskat, och det fanns risk för att handlingen skulle uppfattas som äkta.

När det gällde uppsåtet bedömde tingsrätten att den tilltalades berättelse innehöll flera svårförklarliga moment, bland annat om vilka handlingar som skickats till Rumänien och varför hon, trots detta, rest dit för att förnya körkortet. Rätten framhöll också att körkortet enligt uppgifterna skulle ha utfärdats 2022 men skickats till henne först 2024. Tingsrätten bedömde att hon måste ha insett att det fanns en överhängande risk för att körkortet var förfalskat och därmed inte gav rätt att köra bil i Sverige. I fråga om olovlig körning ansåg rätten dessutom att hon hade likgiltighetsuppsåt, eftersom hon enligt egna uppgifter kände till att körkort krävs för att få köra bil i Sverige och ändå inte hade vidtagit tillräckliga kontrollåtgärder.

Tingsrätten fann därför att den tilltalade hade begått båda gärningarna med uppsåt och dömde henne i enlighet med åtalet för brukande av falsk urkund och olovlig körning.

Domslut och påföljd

För den samlade brottsligheten bestämdes straffvärdet till en månads fängelse. Rätten fann att det saknades skäl att tro att den tilltalade skulle begå nya brott och valde därför villkorlig dom. Den villkorliga domen förenades med 40 dagsböter om 60 kronor vardera, sammanlagt 2 400 kronor.

Tingsrätten biföll också åklagarens begäran om förverkande av det beslagtagna körkortet. Beslaget ska bestå. Därutöver ska den tilltalade betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor.