Hot mot tjänsteman ledde till villkorlig dom

Den tilltalade döms för hot mot tjänsteman efter att ha uttalat hot om våld mot en ordningsvakt i samband med ett omhändertagande. Tingsrätten fann att gärningen var bevisad och att den tilltalades uppgifter inte rubbade åklagarens bevisning. Påföljden bestämdes till villkorlig dom. Skadeståndsyrkandet avslogs, och den tilltalade ska betala avgift till brottsofferfonden samt ersätta staten för delar av försvararkostnaden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet avsåg en enda punkt, nämligen hot mot tjänsteman enligt 17 kap. 1 § första stycket brottsbalken. Enligt gärningsbeskrivningen ska den tilltalade ha angripit ordningsvakten med hot om våld när ordningsvakten skulle omhänderta honom. Det påstods att detta skedde någon gång mellan den 21 juli 2026 och den 22 juli 2026 på en festplats i Gävle kommun. Den tilltalade ska enligt åtalet ha uttalat sig med innebörden att han skulle skada eller döda målsäganden. Gärningen påstod åklagaren vara begången med uppsåt.

Den tilltalade förnekade brott och bestred skadeståndsyrkandet. I målet hördes målsäganden, den tilltalade och ett vittne. Av utredningen framgick att målsäganden och vittnet arbetade som ordningsvakter på platsen den aktuella kvällen, att den tilltalade befann sig där som gäst och att målsäganden bar uniform. Tingsrätten konstaterade också att händelsen skedde vid den tid och på den plats som åklagaren angett.

Rättens bedömning

Tingsrätten fäste vikt vid målsägandens berättelse, som bedömdes som lång, klar, detaljrik och sammanhängande utan motsägelser eller svårförklarliga inslag. Vittnets uppgifter ansågs också tillförlitliga och stämde i stora delar med målsägandens. Deras berättelser gav enligt rätten stöd för att den tilltalade först omhändertogs och därefter trycktes mot ett stängsel, samt att han upprepade gånger uttalade nedsättande tillmälen och sade att han var militärpolis. Målsäganden uppgav att den tilltalade hade sagt något om att söka upp och döda honom samt att skalla honom. Vittnet hörde bland annat uttalanden om att skalla, och även att hotet om att döda upprepades.

Den tilltalades egen berättelse ansågs i vissa delar oklar och motsägelsefull. Han uppgav bland annat att han på grund av berusning inte mindes vissa delar men mindes andra delar tydligt. Tingsrätten fann inte att detta motbevisade åtalet i sådan grad att bevisningen från åklagaren försvagades nämnvärt. Domstolen beaktade också att den tilltalade efter händelsen omhändertogs enligt LOB, vilket talade för att han var påtagligt berusad. Sammantaget bedömde tingsrätten att bevisningen visade att den tilltalade gjort sig skyldig till hot mot tjänsteman på det sätt som åklagaren påstått. Det framkom inte något som talade för att han saknade uppsåt.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för hot mot tjänsteman enligt 17 kap. 1 § första stycket brottsbalken. Den aktuella gärningen låg enligt åtalet mellan den 21 juli 2026 och den 22 juli 2026. Påföljden bestämdes till villkorlig dom. Tingsrätten angav att straffvärdet motsvarade fängelse i en månad, men att den tilltalade saknade tidigare domar och att det inte fanns skäl att tro att han skulle återfalla i brott. Dagsböter förenades inte med den villkorliga domen.

Målsägandens skadeståndsyrkande om 8 000 kronor för kränkning avslogs. Tingsrätten ansåg att kränkningen inte var så allvarlig att den gav rätt till ersättning, bland annat med hänsyn till att målsäganden arbetade som ordningsvakt. Den tilltalade ska betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Han ska också betala tillbaka 3 192 kronor av kostnaderna till staten. Försvararen tillerkändes ersättning av staten med 6 383 kronor.