Brandåtalet och rättspsykiatrisk vård

Tingsrätten dömde den tilltalade för mordbrand, två fall av skadegörelse samt två fall av försök till mordbrand. Påföljden bestämdes till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Den tilltalade ska också betala skadestånd till två målsäganden och en avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Målet gällde flera bränder och brandförsök i Malmö under två dagar i februari 2026. Enligt åtalet anlagde den tilltalade den 25 februari 2026 en brand i ett soprum i en flerbostadsfastighet. Åklagaren rubricerade gärningen som grov mordbrand, men tingsrätten fann att branden i stället skulle bedömas som mordbrand av normalgraden. Den tilltalade dömdes för denna gärning på den dagen, 2026-02-25, för mordbrand enligt 13 kap. 1 § första stycket brottsbalken.

Samma dag, den 25 februari 2026, åtalades den tilltalade också för försök till mordbrand i en toalett på Beroendecentrum. Åklagaren ansåg att branden kunde ha inneburit fara för andras liv eller hälsa om den inte hade släckts. Tingsrätten fann att gärningen utgjorde försök till mordbrand och dömde den tilltalade för detta brott, med stöd av 13 kap. 1 § första stycket och 12 § brottsbalken samt 23 kap. 1 § brottsbalken i dess lydelse före den 1 april 2026. Händelsedatumet var 2026-02-25.

Även samma dag, den 25 februari 2026, åtalades den tilltalade för ytterligare ett försök till mordbrand i en toalett på Skånes universitetssjukhus. Tingsrätten gjorde samma bedömning som i den föregående punkten och dömde den tilltalade för försök till mordbrand enligt samma lagrum. Händelsedatumet var 2026-02-25.

För dagen innan, den 24 februari 2026, omfattade åtalet två händelser på sjukhusområdet. Den ena gällde en toalett i byggnad 35 på Skånes universitetssjukhus, där åklagaren i första hand yrkade ansvar för försök till mordbrand och i andra hand för skadegörelse. Tingsrätten bedömde att det inte var fråga om försök till mordbrand, men att den tilltalade genom att anlägga branden hade skadat egendom till men för Döld namn rätt. Den tilltalade dömdes därför för skadegörelse. Händelsedatumet var 2026-02-24.

Den andra händelsen den 24 februari 2026 gällde en toalett i byggnad 36 på Skånes universitetssjukhus. Även där yrkade åklagaren i första hand ansvar för försök till mordbrand och i andra hand för skadegörelse. Tingsrätten kom fram till att gärningen skulle bedömas som skadegörelse och dömde den tilltalade för detta brott. Händelsedatumet var 2026-02-24.

Rättens bedömning

Tingsrätten byggde skuldfrågorna på övervakningsfilmer, taggloggar, händelserapporter, fotografier, kartor, skisser, journalanteckningar, sakkunnigutlåtanden och vittnesmål. Den tilltalade hördes i målet och förnekade gärningarna eller uppsåt beroende på åtalspunkt.

När det gällde branden i soprummet fann tingsrätten att övervakningsfilm visade att den tilltalade tände eld på en bunte matavfallspåsar och lade dem i ett sopkärl som började brinna. Taggloggar och tidsuppgifter stödde att ingen annan person passerade soprummet under den aktuella tiden. Tingsrätten ansåg därför att det var ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade hade anlagt branden. Samtidigt bedömde domstolen att branden inte inneburit fara för omfattande förstörelse av egendom, vilket gjorde att brottet inte bedömdes som grovt utan som mordbrand av normalgraden.

För bränderna på sjukhusområdet den 25 och 24 februari 2026 fann tingsrätten att den tilltalade hade befunnit sig på respektive plats vid relevanta tider och att övervakningsfilmer, vittnesuppgifter och tidsmässiga samband band henne till gärningarna. Domstolen ansåg att utredningen visade att det rörde sig om en och samma gärningsperson. Ett vittne och ett polisvittne hördes, och tingsrätten fann inget skäl att ifrågasätta de sakkunnigas slutsatser om brandernas spridningsrisk.

I fråga om de två gärningarna som bedömdes som försök till mordbrand ansåg tingsrätten att bränderna hade varit så pass allvarliga att de kunde innebära fara för andras liv och hälsa om de inte hade släckts. Samtidigt bedömdes faran för att brotten skulle fullbordas eller att sådan fara endast hade uteslutits på grund av tillfälliga omständigheter vara tillräcklig. För de två mindre bränderna i byggnad 35 och 36 konstaterade tingsrätten däremot att branderna varit mycket små och att de inte hade medfört sådan faktisk fara som krävs för försök till mordbrand. I stället ansågs den tilltalade ha skadat egendom till men för Döld namn rätt, vilket ledde till två fällande domar för skadegörelse.

Domslut och påföljd

Tingsrätten dömde den tilltalade till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Som skäl anfördes bland annat att den rättspsykiatriska undersökningen visade att den tilltalade hade begått gärningarna under påverkan av en allvarlig psykisk störning, att hon även vid undersökningstillfället led av en allvarlig psykisk störning och att det fanns risk för återfall i allvarlig brottslighet. Tingsrätten bedömde därför att förutsättningarna för rättspsykiatrisk vård var uppfyllda.

Den tilltalade ska vara kvar i häkte tills domen får laga kraft i frågan om påföljd, respektive tills den rättspsykiatriska vården får verkställas. Tingsrätten beslutade också att en beslagtagen tändare ska förverkas.

När det gäller skadestånd ska den tilltalade betala 294 433 kr till Döld namn. Beloppet avser sanering efter brand, hantering av brandskadat avfall och återställande av soprum, med ränta från den 25 februari 2026. Den tilltalade ska också betala 10 480 kr till Döld namn, avseende golvarbete, material med mera, med ränta från den 24 februari 2026.

Tingsrätten beslutade vidare att den tilltalade ska betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kr. Försvararen fick ersättning av staten, och den tilltalade befriades från att återbetala försvararkostnaden.