Grovt rån, stämpling till mord och grov stöld i hovrätten

Dold domstol prövade ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om grovt rån med flera följdbrott. Hovrätten ändrade domen och dömde den tilltalade även för stämpling till mord samt för grov stöld i stället för stöld. Fängelsestraffet bestämdes till 4 år och 6 månader. Hovrätten höjde också skadeståndet till målsäganden och beslutade att den tilltalade skulle vara kvar i häkte.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde händelser den 15 juli 2020 och en stöldperiod som enligt tingsrätten avsåg tiden 12 juli 2020 till 15 juli 2020. Enligt åtalet rörde det sig först om ett grovt rån mot målsäganden. Under samma händelseförlopp påstods den tilltalade också ha sökt anstifta annan att döda målsäganden, vilket i hovrätten bedömdes som stämpling till mord. Vidare åtalades den tilltalade för tillgrepp av fortskaffningsmedel, men den delen ledde inte till någon fällande dom i hovrätten. Därutöver gällde åtalet en stöld som hovrätten rubricerade som grov stöld.

Tingsrätten hade tidigare dömt den tilltalade för stöld, grovt rån, olovlig körning, rattfylleri och ringa narkotikabrott. Tingsrätten frikände däremot från stämpling till mord och tillgrepp av fortskaffningsmedel. I hovrätten ändrades alltså ansvarsdelen genom att den tilltalade också fälldes för stämpling till mord och för grov stöld, medan bedömningen av grovt rån stod fast och tillgrepp av fortskaffningsmedel inte ledde till en särskild fällande dom.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten tog del av samma utredning som hade lagts fram i tingsrätten, bland annat ljud- och bildupptagningar av förhör samt ytterligare filmsekvenser. Hovrätten anslöt sig i huvudsak till tingsrättens bedömning av målsägandens berättelse och ansåg att den var tillförlitlig. Också den övriga bevisningen, inklusive vittnesuppgifter, fotografier, beslag, journalanteckningar, rättsintyg och försäkringsunderlag, gav stöd för målsägandens uppgifter om rånförloppet, skadorna och tillgreppen.

När det gällde grovt rån fann hovrätten att råntvånget var bevisat i allt väsentligt. Hovrätten noterade dock att det inte var bevisat att gärningsmannen grep tag i målsägandens hår inne i bilen. Trots detta bedömdes händelsen som grovt rån. Hovrätten ansåg också att den tilltalade hade instruerat och drivit på den medtilltalade och att de båda uttalat hot mot målsäganden, vilket gjorde att de skulle bedömas som gärningsmän gemensamt.

I frågan om stämpling till mord gjorde hovrätten en annan bedömning än tingsrätten. Hovrätten fann att den tilltalade under det pågående händelseförloppet flera gånger uppmanade den medtilltalade att skära halsen av målsäganden och att dessa uppmaningar, åtminstone senare i skeendet, var allvarligt menade. Avgörande för hovrätten var också att målsäganden var skyddslös, att den medtilltalade var märkbart narkotikapåverkad, att kniv fanns i närheten av målsäganden och att faran för fullbordat mord bedömdes som konkret och direkt överhängande. Därmed ansågs förutsättningarna för ansvar för stämpling till mord vara uppfyllda.

I den del som rörde stölden från ett fritidshus ansåg hovrätten, till skillnad från tingsrätten, att brottet skulle bedömas som grov stöld. Hovrätten betonade att bostaden användes regelbundet som boende, att den genomsöktes vid inbrottet och att egendom av inte ringa värde tillgreps. Det talade för att brottet var grovt.

Domslut och påföljd

Hovrätten dömde den tilltalade för grovt rån, stämpling till mord, grov stöld, olovlig körning, rattfylleri och ringa narkotikabrott. Hovrätten fastställde inte tingsrättens dom fullt ut utan ändrade ansvarsdelen genom att lägga till stämpling till mord och genom att höja rubriceringen från stöld till grov stöld.

Påföljden bestämdes till fängelse i 4 år och 6 månader. Hovrätten framhöll att grovt rån och stämpling till mord var de allvarligaste brotten och att ungdom samt viss hänsyn till tidigare frihetsberövande med restriktioner skulle beaktas vid straffmätningen. Hovrätten beslutade också att den tilltalade skulle vara kvar i häkte till dess fängelsestraffet fick verkställas.

När det gällde skadeståndet bestämde hovrätten att den tilltalade skulle betala 85 200 kr till målsäganden, varav 50 200 kr skulle utges solidariskt med annan. Hovrätten höjde därmed ersättningen för kränkning med hänsyn till att målsäganden inte bara utsatts för grovt rån utan även för stämpling till mord. I övrigt stod tingsrättens bedömning av skadestånd i vissa delar fast.

Tingsrätten hade tidigare dömt till fängelse i 3 år och 4 månader och hade då också undanröjt en tidigare skyddstillsyn. Hovrätten ändrade alltså påföljden genom att bestämma ett längre fängelsestraff. Hovrätten beslutade även om ersättning till försvarare och målsägandebiträde samt att staten skulle stå för dessa kostnader.