Väskan och egenmäktigt förfarande

Tingsrätten dömde den tilltalade för egenmäktigt förfarande efter att ha kommit fram till att han tog en målsägandes väska och tog med den hem. Åtalet för stöld ogillades eftersom rätten ansåg att det inte kunde uteslutas att han saknade uppsåt att slutligt tillägna sig väskan. Påföljden bestämdes till dagsböter och den tilltalade ska också betala avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

I målet väckte åklagaren åtal i första hand för stöld enligt 8 kap. 1 § brottsbalken. Enligt gärningsbeskrivningen skulle den tilltalade den 16 april 2026 olovligen ha tagit en väska med bland annat mobiltelefon, plånbok och hörlurar som tillhörde målsäganden. Tillgreppet skulle ha skett på en plats i Stockholms stad och ha inneburit skada. I andra hand yrkade åklagaren ansvar för egenmäktigt förfarande enligt 8 kap. 8 § 1 st brottsbalken, med samma händelsedatum och med uppgiften att den tilltalade olovligen tillgrep egendomen med uppsåt.

Den tilltalade förnekade ansvar men medgav att väskan funnits i hans lägenhet. Målsäganden berättade att hon blev av med väskan efter att ha suttit bredvid den tilltalade i en soffa under en kväll då hon var lite berusad. När hon kom tillbaka efter en kort stund var väskan borta. Hon uppgav att hon först senare kopplade händelsen till den tilltalade när hon förstod att hennes mobil fanns på hans adress. Den tilltalade uppgav i sin tur att han varit klart berusad och inte mindes att han tog väskan eller hur han kom hem. I polisförhör hade han sagt att han trodde att han vaktade väskan och att han tänkt lämna in den, men att den sedan följde med honom hem av misstag.

Rättens bedömning

Tingsrätten fann att det var visat att den tilltalade tog målsägandens väska vid det aktuella tillfället och tog med sig den hem. Samtidigt ansåg rätten att det inte fanns någon annan rimlig förklaring än att han tog väskan med uppsåt, men att det ändå inte kunde uteslutas att han saknade uppsåt att slutligt tillägna sig den. Därför kunde åtalet för stöld inte vinna bifall.

Rätten bedömde däremot att rekvisiten för egenmäktigt förfarande var uppfyllda. Åtalet bifölls därför i enlighet med åklagarens andrahandsyrkande. Tingsrätten noterade också att den tilltalades berättelse i vissa delar framstod som både osannolik och icke trovärdig, men det förändrade inte bedömningen att stöld inte var styrkt i juridisk mening.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes för egenmäktigt förfarande, begånget den 16 april 2026. Påföljden bestämdes till 30 dagsböter om 50 kronor, sammanlagt 1 500 kronor. Tingsrätten beslutade också att han ska betala 1 000 kronor till brottsofferfonden.

Rätten avslog den tilltalades yrkande om ersättning för privat försvarare med hänsyn till utgången i målet. Det framgår också att han tidigare var i praktiken ostraffad, bortsett från ett avsnitt i belastningsregistret avseende en trafikförseelse.