Bedrägeri med falska kvitton gav villkorlig dom

Den tilltalade döms för bedrägeri efter att ha orsakat felaktiga utbetalningar av friskvårdsbidrag. Tingsrätten fann att han genom sitt agerande måste ha insett att det fanns en hög risk för bedrägeri och att han i vart fall varit likgiltig inför följden. Påföljden bestämdes till villkorlig dom förenad med dagsböter. Den tilltalade ska också betala skadestånd och avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet avsåg två gärningar som båda rubricerades som bedrägeri medelst brukande av falsk urkund, även om domstolen i slutänden inte fann att brottet falsk urkund var styrkt. Enligt gärningsbeskrivningen skulle den tilltalade, själv eller genom annan, genom vilseledande ha förmått Postnord genom Epassi att betala ut 3 000 kronor i friskvårdsbidrag. Vilseledandet påstods ha bestått i att han i samband med ansökan om friskvårdsbidrag skickat in ett förfalskat kvitto.

Den första åtalspunkten gällde tiden mellan den 11 januari 2024 och den 26 februari 2024. Den andra åtalspunkten gällde tiden mellan den 24 januari 2025 och den 24 februari 2025. I båda fallen påstods gärningen ha begåtts med uppsåt. Av utredningen framgick att ett kvitto från Friskis&Svettis i Norrköping skickades in via Epassi den 11 januari 2024 och att den tilltalade fick 3 000 kronor utbetalt den 26 februari 2024. Samma dag swishade han 500 kronor till en person som han uppgav sig ha uppfattat som en kollega. Det framgick också att ett kvitto från Stöten i Sälen skickades in via Epassi den 24 januari 2025 och att han fick ytterligare 3 000 kronor utbetalt den 24 februari 2025. Friskis&Svettis i Norrköping och Stöten i Sälen bekräftade att det rörde sig om falska underlag.

Rättens bedömning

Tingsrätten konstaterade att den tilltalade under förundersökningen uppgett att han inte känt till de kvitton som getts in till Epassi, men att han samtidigt hade sagt att han vid ett tillfälle ifrågasatt varför ett kvitto undertecknats i hans namn. Domstolen ansåg att denna uppgift gav stöd för att han faktiskt visste om kvittona.

När det gällde frågan om handlingarna utgjorde falska urkunder fann tingsrätten att det inte fanns tillräcklig bevisning för att de elektroniska handlingarna hade en utställarangivelse som kunde kontrolleras på ett tillförlitligt sätt. Domstolen uttalade därför att det inte var styrkt att de elektroniska handlingarna utgjorde falska urkunder, och den tilltalade kunde inte dömas för brukande av falska urkunder.

Samtidigt ansåg tingsrätten att åklagarens bevisning visade att målsäganden frånhänts pengar genom bedrägeri. Domstolen fann också att kvittona var falska. Med hänsyn till den tilltalades egna uppgifter, hans uppgifter om att en kod skickats till honom, att han uppgett att han signerat och godkänt något samt att han vid det första tillfället swishat 500 kronor samma dag som ersättningen kom, bedömde tingsrätten att han måste ha insett att det fanns en hög risk för att han genom sitt agerande begick bedrägeri. Han ansågs i vart fall ha varit likgiltig inför att hans agerande innebar ett vilseledande som ledde till felaktigt utbetalat friskvårdsbidrag. Den tilltalade dömdes därför för bedrägeri.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för bedrägeri vid två tillfällen. Påföljden bestämdes till villkorlig dom förenad med 40 dagsböter om 330 kronor, totalt 13 200 kronor. Han ska betala skadestånd till Postnord Tpl Ab med 6 000 kronor och ränta enligt räntelagen från den 24 februari 2025. Därutöver ska han betala 1 000 kronor till brottsofferfonden.