Fyra fall av bidragsbrott ledde till villkorlig dom

Tingsrätten dömde den tilltalade för fyra fall av bidragsbrott efter att ha lämnat oriktiga uppgifter i ansökningar om tillfällig föräldrapenning. Påföljden bestämdes till villkorlig dom förenad med 30 dagsböter om 50 kronor, sammanlagt 1 500 kronor. Han ska också betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet gällde en gärning om bidragsbrott enligt 2 § bidragsbrottslagen. Enligt åklagaren hade den tilltalade lämnat oriktiga uppgifter till Försäkringskassan i ansökningar om tillfällig föräldrapenning genom att ange för hög arbetstid och oriktigt ange att han varit tvungen att avstå arbete för att ta hand om barn. Åtalet omfattade fyra ansökningstillfällen under perioden från den 17 februari 2025 till den 11 augusti 2025. De enskilda brottstillfällena avsåg den 17 februari 2025 med ett belopp om 2 643 kronor, den 19 maj 2025 med 2 869 kronor, den 24 juni 2025 med 2 718 kronor och den 11 augusti 2025 med 2 718 kronor. Enligt åtalet medförde uppgifterna fara för att tillfällig föräldrapenning felaktigt skulle betalas ut med totalt 10 948 kronor. Tingsrätten fann att den tilltalade skulle dömas för dessa fyra fall av bidragsbrott.

Den tilltalade förnekade gärningarna. Åklagaren åberopade skriftlig bevisning i form av anmälan, ansökningar, uppgifter från arbetsgivare och sammanställning av felaktigt utbetald ersättning. Den tilltalade hördes också i målet.

Rättens bedömning

Tingsrätten konstaterade att den tilltalade hade ansökt om föräldrapenning vid de fyra tillfällen som anges i gärningsbeskrivningen. I ansökningarna hade han intygat på heder och samvete att uppgifterna var riktiga och fullständiga samt bekräftat att ersättning söktes för dagar då han behövt avstå från att arbeta. Domstolen jämförde uppgifterna i ansökningarna med de uppgifter som arbetsgivaren lämnat till Försäkringskassan och fann avvikelser. Dessa avvikelser gällde både uppgifter om vård av barn och om den arbetstid han skulle ha arbetat.

Tingsrätten ansåg att utredningen med tillräcklig styrka visade att den tilltalade lämnat oriktiga uppgifter genom att dels ange för hög arbetstid, dels felaktigt uppge att han varit tvungen att avstå arbete för vård av barn. Domstolen fann inte skäl att ifrågasätta riktigheten i arbetsgivarens uppgifter. Den tilltalades förklaring om att arbetspass kunde erbjudas med kort varsel och att arbetspassen ibland var längre än schemalagt ansågs inte förklara avvikelserna. Domstolen bedömde också att de oriktiga uppgifterna inneburit fara för att föräldrapenning skulle betalas ut felaktigt med de belopp som angavs i åtalet.

När det gällde uppsåtet ansåg tingsrätten att den tilltalade i vart fall hade agerat med likgiltighetsuppsåt. Domstolen framhöll att han skrivit under ansökningarna trots att han inte fullt ut förstått informationen i dem och att han inte i efterhand hade vidtagit åtgärder för att kontrollera vad som stått i ansökningarna. Tingsrätten fann därför att han skulle dömas för fyra fall av bidragsbrott.

Det fanns också en skiljaktig mening i skuldfrågan. En nämndeman ansåg att det inte var styrkt att den tilltalade gjort sig skyldig till bidragsbrott och menade att han skulle frikännas.

Domslut och påföljd

Tingsrätten bedömde att straffvärdet motsvarade ett kortare fängelsestraff men valde ändå villkorlig dom. Skälet var att det inte fanns uppgift om tidigare straff och att det saknades skäl att anta att den tilltalade skulle begå nya brott. Den villkorliga domen förenades med 30 dagsböter om 50 kronor, totalt 1 500 kronor.

Eftersom den tilltalade dömdes för brott med svårare straff än penningböter i straffskalan skulle han också betala avgift till brottsofferfonden. Avgiften bestämdes till 1 000 kronor.