Branddåd ledde till rättspsykiatrisk vård

Den tilltalade har dömts för mordbrand efter att ha anlagt en brand i ett hus den 24 september 2024. Tingsrätten fann att gärningen begicks uppsåtligen och att den rättspsykiatriska undersökningen visade att han hade handlat under påverkan av en allvarlig psykisk störning. Påföljden blev rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet avsåg en gärning, rubricerad som mordbrand enligt 13 kap. 1 § första stycket brottsbalken. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade den 24 september 2024 anlagt en brand i ett hus genom att tända eld med brännbar vätska och braständarpåsar. Branden uppges ha inneburit fara för annans liv eller hälsa samt omfattande förstörelse av andras egendom. Den tilltalade erkände gärningen och medgav ansvar för mordbrand.

Rättens bedömning

Tingsrätten ansåg att erkännandet stöddes av övrig utredning, bland annat händelserapport, fotografier, protokoll över brandplatsundersökning, sakkunnigutlåtanden och rättsintyg. Domstolen fann därmed utrett att den tilltalade hade anlagt branden den 24 september 2024 och att branden hade inneburit fara för annans liv eller hälsa samt omfattande förstörelse av annans egendom.

Domstolen bedömde också, med stöd av vad den tilltalade själv hade berättat och vad som framkom i den rättspsykiatriska undersökningen, att han hade agerat uppsåtligen. Även om undersökningen visade att han hade haft förmåga att inse gärningens innebörd, bedömdes handlandet ha varit så tvångsmässigt drivet att han saknat kontroll över sitt handlande. Tingsrätten dömde därför den tilltalade för mordbrand.

Domslut och påföljd

Tingsrätten konstaterade att straffskalan för mordbrand är fängelse i lägst två och högst åtta år och bedömde brottets straffvärde till fängelse i någonstans mellan tre och fyra år. Samtidigt visade den rättspsykiatriska undersökningen att den tilltalade hade begått gärningen under påverkan av en allvarlig psykisk störning och att han även vid undersökningstillfället led av en sådan störning. Domstolen fann att förutsättningar fanns för rättspsykiatrisk vård enligt 31 kap. 3 § brottsbalken och beslutade att den tilltalade skulle överlämnas till rättspsykiatrisk vård.

Eftersom det bedömdes finnas risk för återfall i brottslighet av allvarligt slag förenades vården med särskild utskrivningsprövning. Tingsrätten beslutade också att den tilltalade skulle vara häktad till dess att domen fått laga kraft i frågan om påföljd. Han ska dessutom betala en avgift till Brottsofferfonden på 1 000 kronor. Staten ska stå för kostnaden för den offentliga försvararen, och ersättningen till försvararen fastställdes till 50 723 kronor.