Rån och övergrepp i rättssak ledde till fängelse

Tingsrätten dömde den tilltalade för rån och övergrepp i rättssak efter händelser den 28 februari 2026. Åtalet om människorov samma dag ogillades. Den tidigare skyddstillsyn som hade dömts ut i ett annat mål undanröjdes och den nya påföljden bestämdes till fängelse i tre år och sex månader. Den tilltalade ska också betala skadestånd och en avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt åtalet hade den tilltalade tillsammans med andra först stulit pengar från målsäganden genom våld och hot. Gärningen rubricerades som rån och avsåg den 28 februari 2026. Åklagaren gjorde också gällande att gärningen skulle bedömas som grovt rån, men tingsrätten dömde i stället för rån. I gärningsbeskrivningen angavs att målsäganden hade utsatts för slag, hot med kniv och ögonbindel eller liknande, och att ungefär 12 000 kronor hade tillgripits.

Åtalet innehöll även en punkt om människorov den 28 februari 2026. Enligt åklagaren hade målsäganden först utsatts för rånet och därefter bemäktigats, spärrats in och förts bort för att tvingas att betala mer pengar. Tingsrätten ogillade åtalet för människorov.

Dessutom åtalades den tilltalade för övergrepp i rättssak den 28 februari 2026. Åklagaren påstod att målsäganden under händelseförloppet hotats med att han skulle få en kula i pannan om han anmälde händelsen. Tingsrätten dömde för övergrepp i rättssak.

Rättens bedömning

Tingsrätten ansåg att målsäganden gjort ett mycket trovärdigt och tillförlitligt intryck. Hans uppgifter ansågs sammanhängande, konkreta och detaljrika, och de bedömdes få stöd av annan bevisning. Domstolen hänvisade bland annat till skriftlig bevisning, övervakningsfilm, telefonuppkopplingar och medicinsk utredning.

Tingsrätten fann att bevisningen visade att den tilltalade varit en av gärningsmännen. Domstolen lade särskild vikt vid en video från färden mot Höör, uppgifter om telefonens positioneringar och att den tilltalades DNA fanns på en flaska i målsägandens bil. Domstolen ansåg också att den tilltalade tillsammans med de övriga agerat i samförstånd och deltagit i rånet.

När det gällde människorov gjorde tingsrätten en annan bedömning. Domstolen ansåg inte att det var bevisat att målsäganden hade utsatts för ett sådant bemäktigande och bortförande som krävs för människorov. Tingsrätten framhöll att målsäganden haft flera möjligheter att lämna bilen under färden och att han själv kunde bestämma vart han skulle köra. Åtalet i den delen ogillades därför.

För övergrepp i rättssak ansåg tingsrätten att utredningen visade att målsäganden hotats i direkt anslutning till gärningen om att inte anmäla händelsen. Den tilltalades ansvar omfattade detta brott tillsammans med de övriga medverkande.

Tingsrätten bedömde att gärningen utgjorde rån men inte grovt rån. Domstolen ansåg att straffvärdet för rånet motsvarade fängelse i tre år och att övergreppet i rättssak tillförde tre månader, alltså sammanlagt fängelse i tre år och tre månader.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes för rån och övergrepp i rättssak den 28 februari 2026. Åtalet för människorov samma dag ogillades.

Tingsrätten undanröjde en tidigare skyddstillsyn och bestämde den nya påföljden till fängelse i tre år och sex månader. Den tilltalade ska vara kvar i häkte tills fängelsestraffet får verkställas.

När det gäller skadestånd ska den tilltalade betala 60 000 kronor till målsäganden för kränkningsersättning, 10 000 kronor för sveda och värk samt 12 803 kronor för sakskada. Ränta ska utgå enligt domstolens beslut. Betalningsansvaret är solidariskt med andra dömda personer.

Den tilltalade ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden.