Obetörigt bortförande av omhändertagna barn

Den tilltalade har dömts för egenmäktighet med barn sedan hen tillsammans med två medåtalade kört till ett familjehem och olovligen avvikit med två omhändertagna systrar. Rätten fann att det inte förelegat någon nödsituation som motiverade ingripandet och att den tilltalade varit införstådd med att det rörde sig om ett lagbrott.

Händelsen

Den tilltalade tog emot en adress via ett meddelande från de omhändertagna systrarna, som placerats enligt LVU. Tillsammans med en kusin och en bekant färdades den tilltalade i bil till familjehemmet utanför Färgelanda. På plats mötte de familjehemspappan, som upplyste dem om att det var olagligt att föra bort barnen och att de skulle bli efterlysta. Trots detta följde systrarna med den tilltalade och de lämnade familjehemmet, för att sedan köra till Göteborgsområdet där barnen stoppades av polis efter några dagar.

Rättegången

Under huvudförhandlingen förnekade den tilltalade straffansvar men medgav att ha hjälpt till med bilkörningen. Tingsrätten bedömde vittnesmålen från familjehemspappan och grannar som mycket trovärdiga. Den tilltalades uppgift om att familjehemspappan skulle ha sagt att bortförandet inte var kriminellt ansågs inte hållbar. All bevisning visade att den tilltalade känt till att resan syftade till att avskilja barnen från dem som enligt LVU hade vårdansvaret.

Domen

Tingsrätten fann gärningen bevisad som egenmäktighet med barn och dömde den tilltalade till villkorlig dom. Eftersom brottet kan leda till fängelse ålades den tilltalade även att betala en avgift till brottsofferfonden.