Två bedrägerier med friskvårdsbidrag ledde till villkorlig dom

Den tilltalade döms för två fall av bedrägeri efter att ha lämnat in förfalskade kvitton i samband med ansökan om friskvårdsbidrag. Tingsrätten fann att gärningarna var styrkta och att den tilltalade haft likgiltighetsuppsåt. Påföljden bestämdes till villkorlig dom förenad med dagsböter, och den tilltalade ska också betala skadestånd och avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet gällde två åtalspunkter av bedrägeri medelst brukande av falsk urkund enligt 9 kap. 1 § och 14 kap. 1 § samt 10 § brottsbalken. I den första punkten påstods att den tilltalade, själv eller genom annan, genom vilseledande förmått Postnord Tpl Ab genom Epassi att betala ut 3 000 kronor i friskvårdsbidrag. Vilseledandet bestod i att han i samband med ansökan skickat in ett förfalskat kvitto. Den påstådda gärningen hänfördes till tiden mellan den 22 maj 2024 och den 24 juni 2024. Tingsrätten ogillade dock ansvar för bedrägeri medelst brukande av falsk urkund, men dömde för bedrägeri i den delen.

I den andra åtalspunkten påstods på motsvarande sätt att den tilltalade, själv eller genom annan, genom vilseledande förmått Postnord Tpl Ab genom Epassi att betala ut ytterligare 3 000 kronor i friskvårdsbidrag. Även där bestod vilseledandet i att ett förfalskat kvitto skickats in, och gärningen påstods ha skett mellan den 13 februari 2023 och den 22 mars 2023. Också i denna del ogillade tingsrätten ansvar för bedrägeri medelst brukande av falsk urkund, men dömde för bedrägeri.

Rättens bedömning

Tingsrätten prövade först om de aktuella kvittona utgjorde urkunder i den mening som krävs för ansvar för brukande av falsk urkund. Domstolen konstaterade att åklagaren inte hade lagt fram tillräcklig utredning för att visa att de elektroniska handlingarna var sådana urkunder som kunde kontrolleras på ett tillförlitligt sätt. Att de berörda företagen uppgett att kvittona inte såg ut som deras egna var enligt domstolen inte tillräckligt. Därmed ansågs de objektiva rekvisiten för bedrägeri medelst brukande av falsk urkund inte vara uppfyllda.

Samtidigt fann tingsrätten att utredningen, tillsammans med den tilltalades egna uppgifter, visade att han själv eller genom annan vilselett sin arbetsgivare genom att skicka in falska kvitton till Epassi vid två tillfällen. Domstolen fäste vikt vid att den tilltalade lämnat ut sin telefon och sitt Epassi-konto till en arbetskollega och att han även hade skickat en swishbetalning om 500 kronor till en person som kollegan angett. Tingsrätten bedömde att han måste ha insett risken för att han inte hade rätt till friskvårdsbidrag på det sätt han använde och att han inte hade kontrollerat att uppgifterna om tillvägagångssättets laglighet stämde. Mot den bakgrunden ansågs han ha haft likgiltighetsuppsåt och dömdes för bedrägeri i två fall.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för bedrägeri i två fall med händelsedatum angivna som perioden 22 maj 2024–24 juni 2024 respektive perioden 13 februari 2023–22 mars 2023. Påföljden bestämdes till villkorlig dom och 40 dagsböter om 190 kronor, totalt 7 600 kronor. Tingsrätten beslutade också att han ska betala skadestånd till Postnord Tpl Ab med 6 000 kronor, med ränta enligt 6 § räntelagen på 3 000 kronor från den 24 juni 2024 och på 3 000 kronor från den 22 mars 2023. Därutöver ska han betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor.