Försök till grovt vapenbrott

Den tilltalade döms av tingsrätten för försök till grovt vapenbrott som ska ha begåtts den 13 juni 2026. Tingsrätten fann att hon försökte sätta sig i besittning av en polismans tjänstevapen, en pistol av fabrikat Glock 45, utan rätt till det. Påföljden bestämdes till skyddstillsyn med föreskrift om att följa den vård och behandling som frivården bedömer lämplig. Den tilltalade ska också betala avgift till brottsofferfonden och ersätta delar av kostnaderna till staten.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

I målet fanns en åtalspunkt. Den gällde försök till grovt vapenbrott den 13 juni 2026. Enligt åtalet hade den tilltalade försökt sätta sig i besittning av och därigenom inneha en polismans tjänstevapen, en pistol av fabrikat Glock 45, utan att ha rätt till det. Åklagaren gjorde gällande att brottet var grovt eftersom gärningen avsett ett försök till innehav av ett vapen av särskilt farlig beskaffenhet och gärningen i övrigt varit av särskild farlig art.

Av utredningen framgår att polis och räddningstjänst kallades till platsen sedan den tilltalade sågs vid järnvägsspåret. Den tilltalade har uppgett att hon mådde psykiskt dåligt och att hon ville få hjälp, medan åklagaren hävdade att hon försökte få tag i vapnet. Vittnena, som båda var poliser, har berättat att hon dök mot den ena polisens vapen och grep tag i det, och att hon därefter också försökte nå vapnet på nytt. Tingsrätten ansåg att det därmed var styrkt att hon kastat sig mot vapnet och att det funnits uppsåt att försöka få tag i det.

Rättens bedömning

Tingsrätten utgick från den muntliga bevisningen från den tilltalade och de båda poliserna samt den skriftliga bevisningen i form av anmälan, karta, bilder och uppgifter om tjänstevapnet och dess hölster. Domstolen lade särskild vikt vid att poliserna beskrivit att den tilltalade först varit möjlig att samtala med och därefter plötsligt kastat sig mot vapnet. Domstolen fann därför att hon förstått vad hon gjorde och att hon haft uppsåt att försöka få tag i vapnet.

När det gällde försökspunkten ansåg tingsrätten att den var uppnådd när den tilltalade tog tag i och ryckte i tjänstevapnet som polisen bar i hölster. Domstolen hänvisade till att gärningen motsvarar ett skede där utförandet av brottet påbörjats och att fara för fullbordan förelåg eller bara hade uteslutits genom tillfälliga omständigheter. Rätten bedömde att ett fullbordat brott normalt skulle rubriceras som grovt eftersom vapnet var av sådan beskaffenhet, och den ansåg att även den tilltalades psykiska tillstånd och övriga omständigheter talade för rubriceringen försök till grovt vapenbrott.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes alltså för försök till grovt vapenbrott, begånget den 13 juni 2026. Tingsrätten bestämde påföljden till skyddstillsyn. Som särskild föreskrift ska den tilltalade följa den vård och behandling som frivården bedömer lämplig, och övervakare ska utses av frivården.

Tingsrätten kom fram till att det inte var utrett att den tilltalade haft en allvarlig psykisk störning, och rättspsykiatrisk vård ansågs därför inte aktuell. Domstolen bedömde dock att hennes handlande påverkats av att hon inte mådde psykiskt bra och att detta gav en förmildrande effekt vid straffmätningen. Straffvärdet bedömdes understiga ett års fängelse.

Den tilltalade ska betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor. Hon ska också återbetala 39 000 kronor av kostnaderna till staten. Staten ska ersätta två offentliga försvarare med 26 091 kronor respektive 40 073 kronor.