Penningtvättsbrott efter Swishöverföring

Den tilltalade döms av Dold domstol för penningtvättsbrott efter att ha tagit emot 12 900 kronor som härrörde från ett bedrägeri. Tingsrätten bedömde att han agerat med uppsåt och bestämde påföljden till villkorlig dom förenad med 40 dagsböter om 50 kronor vardera. Han ska också betala skadestånd, förverkande och avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och åtalet

Åtalet gällde penningtvättsbrott enligt 3 § första stycket 1 p lagen om straff för penningtvättsbrott. Enligt gärningsbeskrivningen utsattes målsäganden den 30 maj 2025 för bedrägeri och förmådde att via Swish överföra 12 900 kronor till ett bankkonto som visat sig tillhöra och disponeras av den tilltalade. Därefter upplät han sitt bankkonto, tog emot pengarna och tillgodogjorde sig beloppet genom bankomatuttag och kortköp eller uttag i Revolut. Åtgärderna påstods ha syftat till att dölja att egendomen härrörde från brott eller brottslig verksamhet eller till att främja möjligheten att tillgodogöra sig egendomen eller dess värde. Om ansvar för penningtvättsbrott inte skulle anses styrkt yrkade åklagaren i andra hand ansvar för penningtvättsförseelse.

Den tilltalade bestred ansvar och hänvisade till bristande uppsåt. Han medgav dock målsägandens skadeståndsanspråk och motsatte sig det särskilda yrkandet om förverkande. I målet hördes den tilltalade, målsägandens uppgifter från förundersökningen lästes upp och åklagaren åberopade anmälan och kontoutdrag.

Rättens bedömning

Tingsrätten fann utrett att målsäganden hade utsatts för bedrägeri och att de bedrägligt åtkomna medlen om 12 900 kronor hade överförts till den tilltalades konto via Swish. Domstolen fann också utrett att han samma dag omsatte medlen genom bankomatuttag och köp via Revolut. Enligt tingsrätten var dessa åtgärder typiska penningtvättsåtgärder.

När det gällde skuldfrågan godtog tingsrätten den tilltalades uppgifter om hur han kontaktats av en person via Snapchat, att han skulle ta emot och hantera pengar samt att han inte kontrollerade pengarnas ursprung. Domstolen ansåg att han under dessa förhållanden måste ha insett att det fanns en påtaglig risk för att medlen inte var ärligt åtkomna och att transaktionerna skedde i penningtvättssyfte. Genom att ändå upplåta sitt bankkonto och hantera medlen utan att ifrågasätta upplägget eller förvissa sig om pengarnas ursprung ansågs han ha varit likgiltig inför pengarnas ursprung och syftet med transaktionerna. Tingsrätten kom därför fram till att han hade uppsåt och skulle dömas för penningtvättsbrott i enlighet med gärningsbeskrivningen, med den justeringen att gärningen begicks den 30 maj 2025.

Tingsrätten prövade alltså åtalet för penningtvättsbrott avseende den 30 maj 2025 och fann att den tilltalade skulle dömas för detta brott. Någon fällande dom för den i andra hand åtalade penningtvättsförseelsen behövde därför inte prövas särskilt i domslutet.

Domslut och påföljd

Påföljden bestämdes till villkorlig dom. Tingsrätten bedömde att straffmätningsvärdet motsvarade ett kortare fängelsestraff, men beaktade att den tilltalade var 20 år vid gärningen. Brottet ansågs inte vara av sådan art att fängelse borde väljas, och det fanns inte heller någon tidigare brottslighet av betydelse eller särskild anledning att anta fortsatt brottslighet. Den villkorliga domen förenades med 40 dagsböter om 50 kronor, totalt 2 000 kronor.

Den tilltalade ska också betala skadestånd till målsäganden med 12 900 kronor, med ränta enligt räntelagen från den 30 maj 2025 till dess betalning sker. Tingsrätten fastställde dessutom att målsäganden har rätt till betalning ur förverkade medel med samma belopp. Den tilltalade ska därför betala 12 900 kronor till staten som förverkad brottsvinst. Slutligen ska han betala 1 000 kronor till brottsofferfonden.