Ringa narkotikabrott efter blodprov

Den tilltalade döms för ringa narkotikabrott efter att ett blodprov visat spår av THC. Tingsrätten ansåg att utredningen visade att den tilltalade olovligen hade brukat narkotika under perioden den 12 augusti 2026 till den 26 augusti 2026 och dömde honom för det enda åtalade brottet.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet gällde en enda punkt. Den tilltalade åtalades för ringa narkotikabrott enligt 1 § första stycket 5 och 2 § narkotikastrafflagen (1968:64). Enligt gärningsbeskrivningen hade han olovligen använt cannabispreparat, som är narkotika. Det påstods ha skett någon gång mellan den 12 augusti 2026 och den 26 augusti 2026 i Lund eller på annan okänd plats i Lunds kommun. Åklagaren gjorde gällande att gärningen begicks med uppsåt.

Den tilltalade nekade till brottet. Han uppgav att han hade befunnit sig i en kolonistuga i Lund tillsammans med andra personer som rökte cannabis, men han själv sade att han inte rökte. Enligt honom fick han i sig narkotika genom passiv rökning.

Rättens bedömning

Tingsrätten utgick från analysresultatet, som visade att den tilltalade vid provtagningstillfället den 26 augusti 2026 hade 0,00031 mikrogram tetrahydrocannabinol, THC, per gram blod. Domstolen konstaterade att THC är narkotika i Sverige och att analysresultatet hade starkt bevisvärde. Rätten ansåg att resultatet talade med styrka för att den tilltalade hade brukat narkotika i enlighet med vad åklagaren påstått.

Domstolen framhöll att den tilltalade för att undgå ansvar behövde lämna en rimlig, konkret och kontrollerbar förklaring till intaget av narkotika. Tingsrätten ansåg dock att hans förklaring om passiv rökning saknade kontrollerbara detaljer och innehöll flera svårförklarliga moment. Rätten fäste bland annat vikt vid att det var oklart varför han stannade kvar i stugan så länge och varför han inte lämnade tidigare trots att han sagt att luften där var besvärande. Tingsrätten lade också vikt vid att han först i tingsrätten nämnt vistelsen i kolonistugan och inte under förundersökningen. Vid en samlad bedömning ansåg domstolen att den tilltalade inte hade uppfyllt sin förklaringsbörda.

Tingsrätten bedömde vidare att den tilltalade åtminstone måste ha insett att det fanns en risk för att han skulle få i sig narkotika, eftersom han enligt sina egna uppgifter visste att cannabis röktes i utrymmet. Genom att ändå stanna kvar en längre tid ansågs han ha förhållit sig likgiltig inför risken. Domstolen fann därför att han skulle dömas för narkotikabrott av ringa grad.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms alltså för ringa narkotikabrott, med hänvisning till 1 § första stycket 5 och 2 § narkotikastrafflagen (1968:64). Påföljden bestämdes till 30 dagsböter om 50 kronor, vilket motsvarar 1 500 kronor.

Han ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Dessutom ska han ersätta staten för kostnad för provtagning och analys med 2 600 kronor. Tingsrätten var enig i beslutet.