Fängelse för flera brott i Skellefteåmål

Tingsrätten i Skellefteå dömde den tilltalade till fängelse i tre år för en rad olika brott. Han fälls bland annat för kränkande fotografering, våldsamt motstånd, ringa bedrägeri, olovligt brukande, skadegörelse, försök till grovt tillgrepp av fortskaffningsmedel, grovt olaga hot, rån, övergrepp i rättssak och brott mot knivlagen. Den tilltalade ska också vara kvar i häkte tills fängelsestraffet får verkställas och hans villkorligt medgivna frihet förklaras förverkad.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Målet rörde flera händelser under perioden från juli 2025 till augusti 2026. När det gäller åtalspunkten om kränkande fotografering dömdes den tilltalade för att den 5 juli 2025 ha fotograferat och filmat målsäganden när hon sov i ett hotellrum och var delvis avklädd. Domstolen fann att handlingen skedde utan samtycke och att den tilltalade skulle dömas för brottet.

För åtalspunkten om våldsamt motstånd gällde händelsen den 13 december 2025. Enligt domen satte sig den tilltalade till motvärn genom att kränga med kroppen, sparka med benen och spänna armar och ben för att hindra polisen när de ingrep mot honom. Han dömdes för våldsamt motstånd.

I nästa del dömdes den tilltalade för ringa bedrägeri den 29 juni 2026. Han hade då vilselett ett företag genom att ge sken av att han skulle betala för ett skärmbyte och ett mobilskal, men lämnade platsen utan att betala. Domstolen fann att han därigenom orsakat skada för företaget och vinning för sig själv.

Domstolen prövade också en punkt om olovligt brukande. Den gällde en mobiltelefon som tillhörde en annan person och där den tilltalade, enligt domen, hade brukat telefonen trots att han visste att ägaren blivit av med den. Händelsedatumet anges i domen till den 3 augusti 2026 och några dagar dessförinnan, och den tilltalade dömdes för olovligt brukande.

Vid åtalspunkten om skadegörelse den 1 augusti 2026 ansåg tingsrätten att den tilltalade hade krossat en fönsterruta i en lägenhet och därigenom orsakat skada av inte ringa värde. Han dömdes för skadegörelse.

Samma dag, den 1 augusti 2026, dömdes den tilltalade även för försök till grovt tillgrepp av fortskaffningsmedel. Enligt domen försökte han olovligen ta och använda en personbil genom att knuffa och hålla fast föraren och försöka slita av bilnyckeln med våld. I samma händelseförlopp slog han också sönder vindrutan och punkterade däcken på bilen, vilket ledde till att även skadegörelse bedömdes bevisad.

Den tilltalade dömdes vidare för grovt olaga hot den 30 juli 2026. Han hade då hotat en person genom uttalanden om att bränna ner fastigheter och genom att rikta en kniv mot målsägandens mage eller hals. Domstolen ansåg att hotet förstärkts med ett livsfarligt vapen och därför skulle rubriceras som grovt.

Åtalspunkten om rån gällde den 1 augusti 2026. Tingsrätten fann att den tilltalade trängde in i en bostad, hotade och använde våld mot den boende och därefter tog bland annat en mobiltelefon, en kniv, en handduk, hörlurar, matvaror och nycklar. I samma händelseförlopp dömdes han också för skadegörelse och övergrepp i rättssak, eftersom han även hade förstört egendom och hotat målsäganden för att hindra en polisanmälan.

Slutligen dömdes den tilltalade för brott mot knivlagen den 3 augusti 2026. Han hade då haft en kniv på allmän plats utan att det varit befogat. Domstolen fann att innehavet var otillåtet och uppsåtligt.

Rättens bedömning

Tingsrätten lade i flera delar stor vikt vid målsägandenas berättelser, vittnesuppgifter och teknisk bevisning. I den del som gällde kränkande fotografering fann domstolen att utredningen visade att målsäganden hade filmats och fotograferats utan samtycke, att materialet tagits med den tilltalades telefon och att hans invändning om att någon annan använt telefonen var motbevisad.

När det gällde våldsamt motstånd stödde sig domstolen på polisens uppgifter om hur den tilltalade krängde med kroppen, sparkade med benen och spände armar och ben för att hindra ingripandet. För ringa bedrägeri fann tingsrätten att säljarens uppgifter fick stöd av övervakningsfilmer och att den tilltalades förklaring därför var motbevisad.

I frågan om olovligt brukande fann domstolen, efter genomgång av telefonens innehåll och de uppgifter som lämnats, att det var utrett att telefonen tillhörde den andra personen och att den tilltalade trots detta brukat den. För skadegörelsen den 1 augusti 2026 ansåg tingsrätten att fynd på platsen, DNA-spår och vittnesuppgifter uteslöt den tilltalades invändningar.

Vid försöket till grovt tillgrepp av fortskaffningsmedel och skadegörelsen på bilen fann domstolen att den tilltalade var gärningsman, bland annat eftersom ett knivfynd band honom till platsen. I grovt olaga hot ansågs målsägandens och ett vittnes berättelser samstämmiga och tillförlitliga, och domstolen konstaterade att hotet förstärkts med en kniv. För rånet och de tillhörande gärningarna i bostaden fann tingsrätten att målsägandens berättelse fick stöd av larm, blodspår, fotografier och sökningar som den tilltalade gjort efter händelsen. Domstolen ansåg därför att gärningen var styrkt.

För knivbrottet visade fotografier att det rörde sig om en fällkniv med tillhörande verktyg, och den tilltalades förklaring om varför han hade den med sig godtogs inte. Han dömdes därför också för detta brott.

Domslut och påföljd

Påföljden bestämdes till fängelse i tre år. Domstolen förklarade att den tilltalades villkorligt medgivna frihet skulle vara förverkad till återstående del. Han ska vara kvar i häkte tills fängelsestraffet får verkställas.

Den tilltalade ska dessutom betala skadestånd till flera målsägande. Han ska ersätta ett företag med 799 kronor, en målsägande med 1 000 kronor, ett försäkringsbolag med 23 789 kronor, en målsägande med 26 600 kronor, en annan målsägande med 43 850 kronor och ytterligare en målsägande med 15 000 kronor. Ränta ska betalas enligt räntelagen på de belopp som anges i domen.

Han ska också betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor. Vissa beslag och förverkanden behandlades också i domen, bland annat förklarades en i beslag tagen mobiltelefon förverkad och en annan telefon ansågs tillhöra en annan person med bättre rätt.