Dagsböter för utlänningsbrott

Den tilltalade döms för brott mot utlänningslagen efter att ha haft en utlänning anställd i sitt bolag utan att den anställde haft rätt att arbeta i Sverige. Tingsrätten fann att gärningen begicks av oaktsamhet och dömde den tilltalade till 30 dagsböter. Samtidigt beslutade domstolen att bolaget skulle betala en särskild avgift, som jämkades till hälften av åklagarens yrkande.

Händelsen och åtalet

Åtalet gällde ett brott mot utlänningslagen enligt 20 kap. 5 § första stycket 2 p utlänningslagen (2005:716) i dess lydelse före den 1 september 2026. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade haft utlänningen anställd i sitt bolag utan att denne haft rätt att arbeta i Sverige. Den påstådda gärningsperioden var från den 3 april 2024 till den 4 mars 2025 i Örebro län.

I samma mål fanns även ett åtal mot den anställde för brott mot utlänningslagen enligt 20 kap. 3 § utlänningslagen (2005:716), avseende anställning utan erforderligt arbetstillstånd under samma tidsperiod. Den punkten prövades också av domstolen, men den tilltalade i denna artikel är den arbetsgivare som dömdes för sitt agerande som arbetsgivare. Åklagaren hade dessutom begärt att bolaget skulle betala särskild avgift enligt 20 kap. 12 § utlänningslagen eftersom en utlänning hade varit anställd utan föreskrivet arbetstillstånd under längre tid än tre månader.

Rättens bedömning

Den tilltalade medgav att den anställde hade varit anställd i bolaget under den aktuella tiden, men nekade brott eftersom han uppgav att han trodde att den anställde hade rätt att arbeta i Sverige. Tingsrätten utgick från att det var ostridigt att den anställde varit anställd under den åtalade perioden och att den tilltalade varit ställföreträdare för bolaget.

Domstolen ansåg att den anställde haft rätt att arbeta enligt ett undantag som utfärdats av Migrationsverket den 20 oktober 2021, men att undantaget förföll den 18 mars 2024. Efter det datumet saknade den anställde rätt att arbeta i Sverige. Tingsrätten bedömde att den anställde hade handlat med likgiltighetsuppsåt. När det gällde den tilltalade fann domstolen att det inte var styrkt att han haft uppsåt till att den anställde saknade rätt att arbeta, men att han hade varit oaktsam. Rätten betonade att en arbetsgivare har en långtgående skyldighet att kontrollera arbetstagarens rätt att arbeta och att kontrollen ska ske regelbundet. Eftersom det hade gått nästan ett år efter att undantaget upphört ansågs den tilltalade ha brustit i denna kontrollskyldighet.

Domslut och påföljd

Tingsrätten dömde den tilltalade för brott mot utlänningslagen till 30 dagsböter om 360 kronor, totalt 10 800 kronor. Han ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden.

När det gäller bolagets särskilda avgift fann domstolen att det fanns förutsättningar att bifalla åklagarens talan, men att avgiften skulle jämkas. Utgångspunkten var 117 600 kronor, men tingsrätten satte ned avgiften till hälften eftersom bolaget initialt hade gjort de kontroller som kunde krävas och den tilltalade hade försökt uppfylla övriga skyldigheter. Den särskilda avgiften bestämdes därför till 58 800 kronor.