Skadegörelse efter bilangrepp fastställs i hovrätten

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om skadegörelse m.m. Den tilltalade yrkade att han skulle frikännas och att skadeståndskraven skulle avslås eller sänkas, men hovrätten fastställde tingsrättens domslut. Därmed står ansvar för skadegörelse fast, medan åtalet för grovt olaga hot fortfarande är ogillat.

Om händelsen och åtalet

Målet gäller en händelse den 30 mars 2025. Enligt åtalet rörde det sig om att den tilltalade tillsammans med andra personer beväpnade sig med verktyg och gick ut till en bil som kördes av en målsägande. Därefter ska en slägghammare eller liknande ha slagits mot bilens vindruta så att den sprack. I tingsrätten dömdes den tilltalade för skadegörelse och friades från grovt olaga hot.

I hovrätten yrkade den tilltalade frikännande dom och att skadeståndskraven från två parter skulle avslås eller sättas ned. Åklagaren och motparterna motsatte sig ändring av tingsrättens dom. Hovrätten prövade målet som ett överklagande av tingsrättens avgörande.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten konstaterade att bevisningen i huvudsak var densamma som i tingsrätten. Den tog del av inspelningar av förhör som hållits där, med undantag för ett förhör, och den tilltalade åberopade även en promemoria i hovrätten.

Domstolen ansåg det klarlagt att några personer beväpnade sig med verktyg och gick ut till bilen samt att ett slag riktades mot vindrutan så att den sprack. Hovrätten godtog också att skadan på bilens vänstra framdel uppkom i samband med angreppet. Den tilltalades invändning om att den skadan kan ha uppstått vid ett annat tillfälle avfärdades, eftersom målsägandena på ett trovärdigt sätt berättat att bilen inte hade några skador före händelsen men att skadorna fanns efteråt.

Hovrätten ansåg vidare att en uppgift om att skadan inte kunde ha orsakats genom endast ett kast med verktyget inte rubbade bevisläget, eftersom vittnesuppgifter tydde på att endast ett slag uppfattades från den delen av bilen. Ett vittnesmål bedömdes på samma sätt som i tingsrätten, och hovrätten fann inte något som talade för att vittnet skulle ha lämnat en medvetet felaktig utpekning. Hovrätten delade därför tingsrättens bedömning att det var bevisat att den tilltalade uppsåtligen orsakade skadan på vindrutan och bilens vänstra framdel.

Promemorian som åberopades i hovrätten ansågs inte förändra bedömningen. Hovrätten kom därför, liksom tingsrätten, fram till att den tilltalade skulle dömas för skadegörelse.

Domslut och påföljd

Hovrätten fastställde tingsrättens domslut. Det innebär att den tilltalade döms för skadegörelse den 30 mars 2025, medan åtalet för grovt olaga hot den 30 mars 2025 är ogillat.

Påföljden som står fast är villkorlig dom i förening med 40 dagsböter om 50 kronor, totalt 2 000 kronor. Hovrätten angav också att den tillämpar 29 kap. 7 § första stycket 1 brottsbalken i dess lydelse före den 10 september 2026 vid påföljdsbestämningen.

Skadeståndsfrågorna stod också fast enligt tingsrättens dom. Den tilltalade ska betala skadestånd till en försäkringsgivare med 18 284 kronor, varav 9 408 kronor ska utges solidariskt med en medtilltalad, samt till en målsägande med 4 571 kronor, varav 2 352 kronor ska utges solidariskt med en medtilltalad. Ett skadeståndsanspråk från den andra målsäganden avslogs. Avgift till brottsofferfonden ska betalas med 1 000 kronor enligt tingsrättens dom.

Det framgår inte att den tilltalade varit häktad i målet. I hovrätten fick staten stå för kostnaden för försvararen, och ett offentligt biträde ersattes av staten med 14 511 kronor i hovrätten.