Mordet i Hofors gav rättspsykiatrisk vård

Tingsrätten har dömt den tilltalade för mord efter att hans hustru dödats i bostaden natten mellan den 7 och 8 maj 2026. Domstolen ansåg att den tilltalade huggit målsäganden i bröstet med kniv eller annat eggvasst föremål och att gärningen begåtts med uppsåt. Påföljden bestämdes till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Den tilltalade ska också betala skadestånd till tre anhöriga och vara kvar i häkte tills domen får laga kraft i frågan om påföljd.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

I målet fanns en åtalspunkt. Den gällde mord enligt 3 kap. 1 § brottsbalken, med den påstådda gärningstiden den 7 maj 2026 till den 8 maj 2026. Enligt åtalet hade den tilltalade dödat målsäganden genom att hugga henne i bröstet med kniv eller annat eggvasst föremål på en adress i Hofors. Tingsrätten fann att åtalet var styrkt och dömde honom för mord.

Av utredningen framgick att den tilltalade och målsäganden varit gifta i många år och bott tillsammans i en bostad. På förmiddagen den 8 maj kontaktade den tilltalades son sin syster och uppgav att deras mor var död. När dottern kom till bostaden låg målsäganden död i sängen i sovrummet. Hon berättade att hon såg sår på bröstet och att modern var kall och stel. Hon ringde 112. Poliser som kom till platsen berättade att den tilltalade framstod som förvirrad och ångestfylld och att han bland annat sagt att han hade haft ihjäl sin fru.

Rättens bedömning

Tingsrätten utgick från den rättsmedicinska utredningen, som visade att målsäganden hade flera skarpa sårskador på bröstkorgen samt skador som talade för avvärjningsskador på arm och hand. Dödsorsaken angavs vara omfattande skador på hjärtat och hjärtsäcken med blödning. Domstolen bedömde att dödandet skett i bostaden medan målsäganden låg i sin säng och att det var fråga om flera bestämda hugg riktade mot hjärttrakten.

Domstolen fann vidare att den samlade bevisningen pekade ut den tilltalade som gärningsman. Bland annat noterades att han befunnit sig i bostaden i anslutning till dödsfallet, att det fanns blodspår som kopplades till honom, att hans DNA påträffats på målsägandens fingrar och att det inte framkommit något som talade för att en tredje person varit inblandad. Tingsrätten lade också vikt vid den tilltalades egna uppgifter, där han sagt att han mindes kniven och att han hade huggit henne i bröstet, samt att han ångrade det. Mot den bakgrunden fann domstolen det ställt bortom rimligt tvivel att den tilltalade dödat målsäganden.

När det gällde uppsåt ansåg tingsrätten att skadebilden visade att våldet varit kraftigt och riktats mot hjärttrakten på ett sådant sätt att det endast kunde förklaras med att den tilltalade i stunden agerat i syfte att döda. Domstolen konstaterade också att ett rättspsykiatriskt utlåtande visade att gärningen begåtts under påverkan av allvarlig psykisk störning och att den tilltalade hade nedsatt förmåga men ändå sådan insikt att han i rättslig mening hade uppsåt till mord.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes för mord enligt 3 kap. 1 § brottsbalken. Påföljden bestämdes till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning, eftersom gärningen begåtts under påverkan av en allvarlig psykisk störning och det fanns risk för återfall i allvarlig brottslighet.

Han ska vara kvar i häkte tills domen får laga kraft i frågan om påföljd. Tingsrätten biföll också skadeståndsyrkandena. Den tilltalade ska betala skadestånd till målsägandens anhöriga med 44 645 kronor till en anhörig och 130 000 kronor vardera till två andra anhöriga, jämte ränta enligt räntelagen från den 8 maj 2026. Beloppen avsåg enligt målet begravningskostnader respektive anhörigersättning. Staten ska stå för kostnaderna för de offentliga försvarar- och målsägandebiträdeskostnader som redovisats i domen.