Konton användes för penningtvätt

Tingsrätten dömde den tilltalade för två fall av penningtvättsbrott efter att hans bankkonto använts för att ta emot och omsätta pengar som härrörde från bedrägerier. Påföljden bestämdes till villkorlig dom och 50 dagsböter. Den tilltalade ska också betala skadestånd till två målsäganden samt en avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet gällde två åtalspunkter om penningtvättsbrott enligt 3 § 1 stycket 1 punkten lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott. I den första punkten påstods att den tilltalade hade upplåtit sitt bankkonto för en insättning om 175 000 kronor, tagit emot och förvarat pengarna och därefter omsatt eller låtit någon annan omsätta hela eller delar av beloppet genom överföringar och kortköp. Gärningen påstods ha begåtts mellan den 17 juli 2024 och den 1 augusti 2024, och tingsrätten dömde den tilltalade för detta brott.

I den andra punkten påstods att den tilltalade hade upplåtit sitt bankkonto för insättningar om totalt 22 000 kronor, tagit emot och förvarat pengarna och därefter omsatt eller låtit någon annan omsätta hela eller delar av beloppet genom kortköp och uttag. Gärningen påstods ha begåtts mellan den 12 augusti 2024 och den 18 augusti 2024, och tingsrätten dömde även för denna gärning.

Enligt åtalet hade åtgärderna i båda fallen syftat till att dölja att pengarna härrörde från brott eller brottslig verksamhet, eller till att främja möjligheterna att tillgodogöra sig pengarna. Den tilltalade förnekade ansvar för brott men medgav de faktiska omständigheterna.

Rättens bedömning

Tingsrätten ansåg att målsägandenas uppgifter var trovärdiga och tillförlitliga. Deras berättelser fick stöd av polisanmälningar, kontoutdrag och den tilltalades egna uppgifter. Domstolen fann att utredningen visade att målsägandena hade vilseletts att investera pengar i krypto, att pengar överförts från deras bankkonton till den tilltalades konto och att de trots försök inte hade fått tillbaka några pengar. Tingsrätten bedömde att detta gav stöd för att målsägandena hade utsatts för bedrägeri.

Domstolen fann vidare att de pengar som överförts till den tilltalade helt eller delvis hade omsatts, bland annat genom flera kortköp via Revolut. Därmed ansåg tingsrätten att de objektiva förutsättningarna för penningtvättsbrott var uppfyllda. När det gällde uppsåtet fann domstolen att den tilltalade, efter kontakter med okända personer i England och efter att ha uppmanats att betala allt högre belopp för att kunna få tillbaka pengar, måste ha insett att det förelåg en avsevärd risk för att pengarna kunde härröra från brott och att det fanns ett bakomliggande penningtvättssyfte. Genom att ändå vidta åtgärder med pengarna utan att kontrollera förhållandena ansåg tingsrätten att han hade varit likgiltig inför detta. Domstolen slog därför fast att han hade haft likgiltighetsuppsåt och att båda åtalade gärningarna var styrkta.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes för två fall av penningtvättsbrott. Straffvärdet motsvarade enligt tingsrätten fängelse i två månader, men eftersom varken straffvärdet eller brottslighetens art talade för fängelse bestämdes påföljden till villkorlig dom i förening med dagsböter. Antalet dagsböter bestämdes till 50 och varje dagsbot till 290 kronor.

Tingsrätten förpliktade också den tilltalade att betala skadestånd. Han ska betala 121 131 kronor till den ena målsäganden och 22 000 kronor till den andra målsäganden. Ränta ska utgå enligt domstolens beslut från den 1 augusti 2024 respektive den 18 augusti 2024 till dess betalning sker. Den tilltalade ska dessutom betala en avgift på 1 000 kronor till brottsofferfonden.