Man döms för hemfridsbrott och ofredande

Den tilltalade har dömts för hemfridsbrott och två fall av ofredande efter upprepade kontakter vid målsägandens bostad i februari 2026. Tingsrätten fann att han olovligen tog sig in i bostaden den 9 februari 2026, att han den 10 februari 2026 bankade på dörren och stängde av elen, samt att han mellan den 14 och 15 februari 2026 skrek och tutade utanför bostaden. Påföljden bestämdes till 80 dagsböter och den tilltalade ska också betala skadestånd, avgift till brottsofferfonden och återbetala delar av kostnaderna till staten.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet innehöll tre punkter. För det första gällde det hemfridsbrott enligt 4 kap. 6 § första stycket brottsbalken den 9 februari 2026. Enligt åtalet och domstolens bedömning trängde den tilltalade olovligen in i målsägandens bostad och stannade kvar där i några minuter.

För det andra gällde det ofredande enligt 4 kap. 7 § brottsbalken den 10 februari 2026. Enligt åtalet bankade den tilltalade på målsägandens dörr och stängde av vatten och el till bostaden. Tingsrätten fann att han vid flera tillfällen bankade hårt på dörren och att han även stängde av elen, vilket även innebar att vattenpumpen till lägenheten stängdes av.

För det tredje gällde det ofredande enligt 4 kap. 7 § brottsbalken mellan den 14 och 15 februari 2026. Enligt åtalet stod den tilltalade utanför målsägandens bostad där hon och ett vittne befann sig, och han skrek samt tutade med bilen. Tingsrätten fann att han runt midnatt mellan den 14 och 15 februari 2026 befann sig utanför bostaden och att han bland annat skrek att det var sista gången någon satte sin fot där, samtidigt som han tutade. Domstolen bedömde gärningen som två fall av ofredande.

Rättens bedömning

Tingsrätten utgick från att målsägandens bostad omfattades av hemfridsskydd, trots att den tillhörde den tilltalade som enskild egendom. Domstolen ansåg att det stod klart att målsäganden inte samtyckte till att den tilltalade gick in eller stannade kvar, och att den tilltalade måste ha förstått detta. Därmed var hemfridsbrott styrkt.

När det gällde ofredandet den 10 februari 2026 ansåg tingsrätten att kontakterna var störande och att det var hänsynslöst att stänga av elen. Gärningen bedömdes sammantaget ha varit ägnad att kränka målsägandens frid på ett kännbart sätt. Även denna punkt ledde till fällande dom.

För händelsen mellan den 14 och 15 februari 2026 fann tingsrätten att den tilltalades agerande var hänsynslöst och att det var ägnat att kränka både målsägandens och vittnets frid på ett kännbart sätt. Även här dömdes den tilltalade för ofredande.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes till 80 dagsböter om 250 kronor, sammanlagt 20 000 kronor. Tingsrätten bestämde skadeståndet till 10 000 kronor för kränkning och 3 519 kronor för förlorad arbetsinkomst, totalt 13 519 kronor. Skadeståndet ska betalas till målsäganden med ränta enligt räntelagen på 10 000 kronor från den 15 februari 2026 och på 3 519 kronor från den 2 juni 2026.

Den tilltalade ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Dessutom ska han ersätta staten för kostnaderna med 24 014 kronor. Domstolen biföll även ersättning till två rättsliga biträden enligt vad som framgår av beslutet.