Kvinnan döms för falskt larm och penningtvättsförseelser

Den tilltalade döms för falskt larm och två fall av penningtvättsförseelse efter att ha ringt 112 med en oriktig uppgift om en påstådd våldtäkt och efter att ha hanterat pengar som härstammade från ett bedrägeri. Tingsrätten dömer henne till villkorlig dom och dagsböter, beslutar om skadestånd och förverkande samt ålägger henne att betala avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalspunkt 1 gällde falskt larm enligt 16 kap. 15 § första stycket brottsbalken. Enligt åtalet ringde den tilltalade 112 den 13 mars 2026 och uppgav oriktigt att hon hade bevittnat en våldtäkt, vilket ledde till en onödig utryckning av polis. Händelsen ska enligt åtalet ha inträffat i Vara. Den tilltalade erkände brottet, och tingsrätten fann henne skyldig till falskt larm.

Åtalspunkt 2 avsåg penningtvättsbrott enligt åklagarens förstahandsyrkande, men tingsrätten dömde i stället för två fall av penningtvättsförseelse. Den första delen, åtalspunkt 2.1, gällde en händelse mellan den 12 oktober 2025 och den 13 oktober 2025. Den andra delen, åtalspunkt 2.2, gällde en händelse mellan den 13 oktober 2025 och den 14 oktober 2025. Enligt åtalet hade den tilltalade upplåtit sitt bankkonto för mottagande och förvaring av pengar som kom från bedrägeri begånget mot målsäganden. Pengarna hade därefter omsatts genom betalningar och överföringar. Åklagaren gjorde i andra hand gällande att hon i vart fall haft skälig anledning att anta att pengarna härrörde från brott eller brottslig verksamhet. Tingsrätten dömde henne för två fall av penningtvättsförseelse enligt denna alternativa gärningstyp.

Rättens bedömning

När det gäller falskt larm fann tingsrätten att den tilltalades erkännande fick stöd av den övriga utredningen. Larmsamtalet och vittnesmålet från polismannen visade enligt rätten att hon ringt in och lämnat uppgifter om en våldtäkt, trots att hon själv vidgått att hon inte bevittnat någon sådan händelse. Rätten konstaterade också att polisens utredning inte hade kunnat styrka att något brott hade begåtts på platsen och att utryckningen därför utgjorde en onödig säkerhetsåtgärd. Åtalspunkt 1 ansågs därför styrkt.

I fråga om penningtvättsfrågan fann tingsrätten att det var visat att målsäganden hade utsatts för ett bedrägeri och att den tilltalade tagit emot och förvärvat sammanlagt 10 000 kronor. Rätten fäste vikt vid att hon i nära anslutning till överföringarna själv förde vidare pengar, bland annat till kasinon på internet och andra mottagare. Tingsrätten ansåg det osannolikt att hon inte skulle ha märkt insättningarna eller att hon inte skulle ha insett omständigheterna kring dem. Mot bakgrund av att hon hade kontaktats av en person som utgav sig för att vara ”Dolt namn” och därefter tog emot två swishöverföringar om 5 000 kronor vardera, fann rätten att hon haft skälig anledning att anta att pengarna härrörde från brott. Hon dömdes därför för två fall av penningtvättsförseelse i stället för penningtvättsbrott.

Domslut och påföljd

Tingsrätten bestämde påföljden till villkorlig dom förenad med 120 dagsböter om 50 kronor, vilket motsvarar 6 000 kronor. Rätten ansåg att brottsligheten sammantaget hade ett straffvärde som motsvarade ett kortare fängelsestraff, men fann inte skäl att döma till fängelse.

Den tilltalade ska också betala skadestånd till målsäganden med 10 000 kronor jämte ränta enligt räntelagen från den 4 maj 2026 till dess full betalning sker. Tingsrätten fastställde att målsäganden har rätt till betalning ur förverkade medel med samma belopp. Vidare ska den tilltalade betala 10 000 kronor som förverkad brottsvinst till staten och en avgift på 1 000 kronor till brottsofferfonden.