Misshandel i två fall prövades i hovrätten

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om misshandel. Den tilltalade yrkade frikännande, i andra hand mildare rubricering och lägre påföljd samt justerat skadestånd. Hovrätten fastställde tingsrättens domslut i dess helhet, vilket innebär att den tilltalade döms för misshandel vid två tillfällen och att påföljden ungdomsvård samt skadeståndet står fast.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde två åtalspunkter om misshandel. Den första händelsen avsåg den 11 september 2023 och den andra den 12 april 2024. Enligt tingsrättens dom dömdes den tilltalade för misshandel vid båda tillfällena. I hovrätten vidhölls ansvaret för båda gärningarna, men den tilltalade bestred ansvar och hävdade i första hand att han skulle frikännas. I andra hand begärde han att gärningarna skulle bedömas som ringa misshandel. Han motsatte sig också skadeståndet eller begärde att det skulle sänkas.

Åklagaren anslöt i hovrätten till tingsrättens bedömning och gjorde, såvitt gäller händelsen den 12 april 2024, gällande att den tilltalade uppsåtligen stampat på målsägandens huvud, vilket orsakat smärta och sårskada. Tingsrätten hade rubricerat båda gärningarna som misshandel enligt 3 kap. 5 § brottsbalken.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten angav att bevisningen i huvudsak var densamma som vid tingsrätten. Hovrätten tog del av inspelningar av förhör som spelades upp eller hölls i tingsrätten, med undantag för ett förhör som inte åberopades i hovrätten.

När det gällde misshandeln den 11 september 2023 gjorde hovrätten inga andra bedömningar än tingsrätten. Hovrätten fann därför att den tilltalade skulle dömas för misshandel även för denna händelse.

För händelsen den 12 april 2024 utgick hovrätten från målsägandens uppgifter om att den tilltalade stampat på vänster sida av hans huvud när han satt lutad mot en tegelvägg, vilket medförde att höger öra trycktes mot väggen så att han började blöda och fick ont. Målsägandens berättelse fick starkt stöd av rättsintyget, som enligt hovrätten visade att undersökningsfynden starkt talade för att skadan uppkommit genom snett mot hudytan inverkande trubbigt våld. Skadans utseende ansågs också förenligt med den beskrivna händelsen. Därtill stödde fotografier, journalanteckningar och ett vittnesmål målsägandens uppgifter. Hovrätten fann sammantaget att det saknades anledning att ifrågasätta målsägandens uppgifter om våldet.

Den tilltalade hade gjort gällande nödvärn eller i vart fall putativt nödvärn. Hovrätten gjorde dock ingen annan bedömning än tingsrätten i den delen och ansåg att han inte kunde gå fri från straffrättsligt ansvar med hänvisning till nödvärnsreglerna. Hovrätten bedömde också att gärningen inte var ringa, med hänsyn till våldet och den skada som uppkommit. Därmed dömdes den tilltalade för misshandel av normalgraden även för denna åtalspunkt.

Domslut och påföljd

Hovrätten fastställde tingsrättens domslut. Det innebär att den tilltalade döms för misshandel vid två tillfällen, den 11 september 2023 och den 12 april 2024. Påföljden är ungdomsvård.

Hovrätten gjorde ingen ändring i skadeståndet. Enligt tingsrättens dom ska den tilltalade betala 37 950 kronor i skadestånd till målsäganden. Tingsrätten beslutade också om ränta enligt räntelagen på delar av beloppet samt om en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor. Hovrätten uttalade att det inte fanns skäl att jämka skadeståndet och att den tilltalade alltså skulle betala skadestånd på det sätt som tingsrätten bestämt.

Hovrätten nämnde inte att den tilltalade varit häktad. Däremot beslutade hovrätten att staten ska stå för kostnaden i hovrätten för försvararen. Hovrätten angav också att en försvarare skulle få ersättning av staten med 14 954 kronor, fördelat på arbete, tidsspillan, utlägg och mervärdesskatt.