Tingsrätten dömer för våld, knivbrott och motstånd

Tingsrätten dömer den tilltalade för tre brott som alla ska ha begåtts den 29 juni 2026 vid Dolt namn. Påföljden bestämdes till villkorlig dom med 90 dagsböter om 50 kronor, sammanlagt 4 500 kronor. Den tilltalade ska också betala avgift till brottsofferfonden, kniven ska förverkas och han ska återbetala en del av försvararkostnaden till staten.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt åtalet hade den tilltalade den 29 juni 2026 på Dolt namn på Rosenlundsgatan våld mot tjänsteman, eftersom han ska ha angripit en ordningsvakt med en spark på axeln när ordningsvakten omhändertog honom. Åklagaren gjorde också gällande att han samma dag hade en kniv på allmän plats trots att det inte var befogat, vilket utgjorde brott mot lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål. Vidare åtalades han för våldsamt motstånd för att ha satt sig till motvärn, spänt armarna och krängt med kroppen för att hindra två ordningsvakter när de skulle omhänderta honom.

Den tilltalade förnekade ansvar för samtliga gärningar. I fråga om våld mot tjänsteman bestred han att han uppsåtligen sparkat ordningsvakten och gjorde gällande att han haft rätt till nödvärn eller annars skulle gå fri från ansvar. När det gällde knivbrottet medgav han att han hade kniven på sig men förnekade att han kände till det. Beträffande våldsamt motstånd förnekade han att han haft uppsåt att hindra ordningsvakterna.

Rättens bedömning

Tingsrätten ansåg att ordningsvakternas berättelser i allt väsentligt var samstämmiga och lade deras uppgifter till grund för bedömningen. Rätten hänvisade också till stillbilder från övervakningskamera, brottsanmälan, beslagsprotokoll och fotografier av kniven samt till den tilltalades egen berättelse.

När det gällde våldsamt motstånd fann tingsrätten att den tilltalade hade gjort det motstånd som åklagaren påstått. Rätten bedömde att det inte framgått att ordningsvakterna på ett tydligt sätt informerat honom om att han var omhändertagen enligt LOB, men att det ändå var uteslutet att han inte förstått att det rörde sig om ett myndighetsingripande. Tingsrätten ansåg att rätt att freda sig mot ett sådant ingripande bara kan finnas om ingripandet framstår som uppenbart obefogat, och att så inte var fallet här. Därför fanns det inte heller stöd för nödvärn eller nödvärnsexcess. Den tilltalade dömdes därför för våldsamt motstånd.

I fråga om våld mot tjänsteman fann tingsrätten att den tilltalade sparkat ordningsvakten i axelpartiet och att sparken orsakat mer än kortvarig smärta. Rätten tog fasta på att den tilltalade fortsatt att göra motstånd även när han låg ned och att han då måste ha insett en avsevärd risk för att träffa någon av ordningsvakterna och orsaka smärta. Han dömdes därför för våld mot tjänsteman med likgiltighetsuppsåt.

När det gäller knivbrottet konstaterade tingsrätten att den tilltalade haft kniven på sin nyckelknippa och att han varit medveten om att han bar nyckelknippan. Eftersom han inte befann sig i en sådan situation där knivinnehavet var befogat ansåg rätten att innehavet inte var tillåtet på allmän plats. Rätten fann också att gärningen inte var ett ringa fall och att den tilltalade haft uppsåt. Han dömdes därför för brott mot knivförbudslagen.

Domslut och påföljd

Tingsrätten dömde den tilltalade till villkorlig dom förenad med 90 dagsböter om 50 kronor, totalt 4 500 kronor. Domstolen ansåg att gärningarna motsvarade ett kortare fängelsestraff men att det inte fanns starka skäl för fängelse. Den tilltalade var tidigare ostraffad och det fanns enligt rätten inte skäl att tro att han skulle begå nya brott.

Kniven som tagits i beslag förklarades förverkad och beslaget skulle bestå. Den tilltalade ska betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Han ska också återbetala 250 kronor av kostnaden för försvararen till staten. Staten ska dessutom ersätta målsäganden med 6 383 kronor, varav 5 106 kronor avser arbete och 1 277 kronor mervärdesskatt.