Olovlig körning gav dagsböter

Den tilltalade dömdes av Döld domstol för olovlig körning efter att ha kört bil utan att ha rätt till det den 9 maj 2026. Han frikändes samtidigt från åtalet om brott mot lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål, som också avsåg den 9 maj 2026. Påföljden bestämdes till 30 dagsböter om 270 kronor, totalt 8 100 kronor.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt åtalet körde den tilltalade bil utan att ha rätt till det. Den gärningen hänfördes till den 9 maj 2026 och ska ha ägt rum vid en allmän plats i Tyresö kommun. Åklagaren gjorde gällande att det rörde sig om olovlig körning enligt 3 § första stycket 1 trafikbrottslagen. Tingsrätten fann åtalet styrkt och dömde den tilltalade för olovlig körning i enlighet med gärningsbeskrivningen.

I den andra åtalspunkten påstod åklagaren att den tilltalade hade haft tre knivar på allmän plats trots att det inte var befogat. Också denna gärning angavs ha skett den 9 maj 2026. Åtalet avsåg brott mot lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål enligt 1 § första stycket samt 4 § första och andra styckena i den lagen. Tingsrätten frikände den tilltalade från denna åtalspunkt.

Rättens bedömning

Den tilltalade erkände under förundersökningen gärningen som avsåg olovlig körning. Tingsrätten konstaterade att erkännandet fick stöd av övrig utredning, bland annat anmälan, körkortsuppgifter och vad den tilltalade hade lämnat under förundersökningen. Med stöd av den utredningen bedömdes åtalet vara styrkt.

När det gällde åtalet om knivbrott antecknade tingsrätten att åklagaren hade beslutat att lägga ned åtalet och att den tilltalade yrkade frikännande dom. Under de förhållandena fann tingsrätten att det fanns förutsättningar att meddela frikännande dom.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes för olovlig körning till 30 dagsböter om 270 kronor, vilket innebär 8 100 kronor. Åtalet om brott mot knivlagen ledde till frikännande. Tingsrätten avslog också yrkandet om förverkande av den beslagtagna kniven och hävde beslaget.

Den tilltalade tillerkändes ersättning av staten med 4 065 kronor, varav 3 252 kronor avsåg arbete och 813 kronor mervärdesskatt. Staten skulle stå för kostnaderna.