Ringa narkotikabrott och våldsamt motstånd

Tingsrätten dömde den tilltalade för två fall av ringa narkotikabrott och ett fall av våldsamt motstånd. Gärningarna ansågs styrkta efter huvudförhandling i den tilltalades utevaro, och påföljden bestämdes till dagsböter. Den tilltalade ska också betala avgift till brottsofferfonden och ersätta staten för provtagnings- och analyskostnader.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt åtalet avsåg den första gärningen ringa narkotikabrott och gällde att den tilltalade olovligen använt cannabispreparat. Händelsen ska ha inträffat den 30 maj 2026 på en livsmedelsbutik i Botkyrka kommun, eller en kort tid dessförinnan på annan plats i landet. Åtalet byggde på att den tilltalade hade uppsåt.

Den andra åtalspunkten gällde våldsamt motstånd. Enligt åklagaren hade den tilltalade satt sig till motvärn genom att kränga med kroppen för att hindra en väktare när denne ingrep mot honom. Även denna gärning ska ha ägt rum den 30 maj 2026 på samma plats i Botkyrka kommun. Åklagaren gjorde gällande att gärningen begicks med uppsåt.

Den tredje åtalspunkten avsåg också ringa narkotikabrott. Här påstod åklagaren att den tilltalade olovligen innehaft 0,47 gram amfetamin. Även denna gärning ska ha inträffat den 30 maj 2026 på samma plats i Botkyrka kommun. Också för denna punkt påstod åklagaren att den tilltalade handlat med uppsåt.

Den tilltalade förnekade gärningarna under förundersökningen. I förhöret berättade han bland annat att han hittat en snusdosa i en papperskorg och trott att den innehöll snus, att han inte tagit något från dosan och att han inte brukat narkotika den aktuella dagen. Han uppgav också att han inte gjort motstånd mot väktaren.

Rättens bedömning

Tingsrätten fann genom den skriftliga bevisningen att den tilltalade hade tetrahydrocannabinolsyra i urinen vid tidpunkten för gärningen och konstaterade att ämnet bildas i kroppen efter intag av tetrahydrocannabinol. Domstolen ansåg därför styrkt att den tilltalade brukat narkotika av det slag som åklagaren gjort gällande. Den tilltalades förklaring om att han rökt fimpar som andra slängt bedömdes som en uppenbar efterhandskonstruktion och lämnades utan avseende. Tingsrätten fann även att han i vart fall varit likgiltig inför att fimparna kunde innehålla narkotika. Åtalspunkt 1 ansågs därmed styrkt.

När det gällde våldsamt motstånd lade tingsrätten särskild vikt vid väktarens uppgifter. Vittnet berättade under ed om händelseförloppet på ett trovärdigt sätt, och domstolen fann ingen anledning att ifrågasätta hans berättelse. Tingsrätten ansåg det genom åklagarens bevisning styrkt att den tilltalade satt sig till motvärn på det sätt, vid den tid och på den plats som åklagaren angett. Den tilltalades påstående om att han inte gjorde motstånd ansågs motbevisat. Åtalspunkt 2 ansågs därmed styrkt.

För den tredje åtalspunkten konstaterade tingsrätten genom beslagsprotokoll och analysresultat att den tilltalade innehaft 0,47 gram amfetamin, som påträffats i en snusdosa han hade på sig. Utredningen innehöll inga uppgifter som talade för att han skulle ha rätt att inneha narkotikan. Även om den tilltalade hade uppgett att han hittat dosan och trott att den innehöll snus, fann domstolen att förklaringen varken var trovärdig eller godtagbar. Analysresultatet visade dessutom att han vid den aktuella tidpunkten hade samma typ av narkotika i urinen som den som påträffades i dosan, vilket ytterligare talade för uppsåt. Åtalspunkt 3 ansågs därför styrkt.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes för våldsamt motstånd den 30 maj 2026 samt för två fall av ringa narkotikabrott, där den ena gärningen avsåg olovligt bruk av cannabispreparat den 30 maj 2026 och den andra olovligt innehav av 0,47 gram amfetamin samma dag. Tingsrätten bestämde påföljden till 80 dagsböter om 50 kronor vardera, vilket sammanlagt motsvarar 4 000 kronor.

Den tilltalade ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Dessutom ska han ersätta staten för provtagnings- och analyskostnad med 2 600 kronor.