Rättspsykiatrisk vård efter upprepade ofredanden

Den tilltalade har dömts för olaga förföljelse i två fall, skadegörelse i tre fall och hets mot folkgrupp. Tingsrätten bestämde påföljden till rättspsykiatrisk vård utan särskild utskrivningsprövning. Den tilltalade ska också betala skadestånd till två målsägande och en avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalspunkt 1 avsåg olaga förföljelse mot målsäganden genom ett stort antal oönskade e-postmeddelanden. Enligt åtalet hade den tilltalade skickat meddelanden till målsäganden mellan den 18 januari 2026 och den 28 maj 2026. Tingsrätten fann att gärningen var styrkt och dömde för olaga förföljelse.

Åtalspunkt 2 avsåg olaga förföljelse mot den andra målsäganden. Åtalet omfattade oönskade e-postmeddelanden, att den tilltalade sökt upp målsäganden och utanför bostaden skrikit att han var en barnvåldtäktsman, samt tre tillfällen av klotter på olika platser i Ludvika där målsäganden indirekt utpekades som pedofil. Gärningarna angavs ha begåtts mellan den 3 december 2025 och den 28 maj 2026. Tingsrätten fann även denna åtalspunkt styrkt och dömde för olaga förföljelse.

Åtalspunkt 3 avsåg skadegörelse genom att den tilltalade klottrat ordet “PEDOFIL PEDOFIL” på en kyrkofasad så att skada uppkom. Händelsen uppgavs ha inträffat någon gång mellan den 28 april 2026 och den 29 april 2026. Den tilltalade erkände gärningen och tingsrätten dömde för skadegörelse av normalgraden.

Åtalspunkt 4 avsåg skadegörelse genom klotter på område tillhörande ett energibolag, där skador uppkom till ett okänt men inte obetydligt värde. Händelsen inträffade natten mot den 29 april 2026. Den tilltalade erkände gärningen och tingsrätten dömde för skadegörelse av normalgraden.

Åtalspunkt 5 avsåg skadegörelse genom klotter på område tillhörande samma bolag den 5 maj 2026. Även denna gärning erkändes av den tilltalade och tingsrätten dömde för skadegörelse av normalgraden.

Åtalspunkt 6 avsåg hets mot folkgrupp. Enligt åtalet hade den tilltalade den 29 maj 2026 på en handelsplats i Ludvika, inför flera personer på allmän plats, skrikit “Dolt namn”. Tingsrätten fann att uttalandet var styrkt, att det uttryckte missaktning för folkgrupp och att den tilltalade handlat med uppsåt. Han dömdes därför för hets mot folkgrupp.

Rättens bedömning

Tingsrätten utgick från målsägandenas berättelser, den tilltalades egna uppgifter och övrig utredning, däribland telefonanalys, e-postkonversationer, inspelning av larmsamtal, information från arbetsplatsen, fotografier och en promemoria om inköp av sprayburkar. Vid förhöret med ett vittne om händelsen den 29 maj 2026 ansåg tingsrätten att uttrycket “Dolt namn” var så starkt förknippat med nationalsocialistisk ideologi att det normalt måste förstås som ett uttryck för anslutning till eller stöd för sådana idéer. Domstolen fann att det inte fanns stöd för att uttrycket använts i ett distanserande, kritiskt eller konstnärligt sammanhang och att den tilltalade därför hade haft uppsåt.

När det gällde olaga förföljelse fann tingsrätten att den tilltalade gjort sig skyldig till upprepade ofredanden av båda målsägandena. Domstolen konstaterade att han skickat sammanlagt 135 oönskade e-postmeddelanden, varav 46 till den ena målsäganden och 89 till den andra, samt att han sökt upp den andra målsäganden, stått utanför bostaden och skrikit att han var en barnvåldtäktsman. Tingsrätten fann också att de tre klotterhändelserna varit riktade mot målsäganden och att gärningarna utgjort ett led i en upprepad kränkning av deras integritet.

Den rättspsykiatriska undersökningen visade enligt tingsrätten att den tilltalade begått gärningarna under påverkan av en allvarlig psykisk störning. Domstolen ansåg dock att detta inte innebar att uppsåt saknades. Störningen påverkade alltså inte skuldfrågan.

Domslut och påföljd

Tingsrätten bestämde påföljden till rättspsykiatrisk vård. Särskild utskrivningsprövning skulle inte ske. Den tilltalade skulle vara kvar i häkte till dess domen fått laga kraft i frågan om påföljd.

I skadestånd dömdes den tilltalade att betala 40 000 kronor till den ena målsäganden och 60 000 kronor till den andra. Ränta skulle utgå enligt räntelagen från den 28 maj 2026. Han ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Staten ska stå för kostnaderna i målet.