Grovt narkotikabrott och narkotikabrott prövades i hovrätten

Hovrätten har prövat den tilltalades överklagande av tingsrättens dom men fastställt domen i sin helhet. Den tilltalade döms alltså fortsatt för grovt narkotikabrott och narkotikabrott, och hovrätten ändrar inte tingsrättens bedömning av påföljd, utvisning, beslag eller övriga följder.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde grovt narkotikabrott och narkotikabrott. Enligt tingsrättens dom dömdes den tilltalade för grovt narkotikabrott under perioden den 6 april 2026 till den 9 april 2026 samt för narkotikabrott den 1 april 2026. Åklagaren hade gjort gällande att den tilltalade tillsammans med andra hade förvarat och innehaft narkotika i en lägenhet och i en skogsgömma, och att detta skett i försäljningssyfte.

I hovrätten yrkade den tilltalade att han skulle frikännas eller få en lindrigare påföljd samt att tingsrättens beslut om utvisning skulle upphävas. Åklagaren motsatte sig ändring. Hovrätten noterade att utredningen i hovrätten i allt väsentligt var densamma som vid tingsrätten, men att ny bevisning i form av rättade och förtydligade PM om mobilextraktion åberopades.

Hovrätten redovisade att tingsrätten hade bedömt åtalspunkterna om grovt narkotikabrott som ett samlat grovt narkotikabrott. Den bedömningen ändrades inte. Hovrätten prövade också utvisningsfrågan mot bakgrund av ny lagstiftning men kom till att den äldre lydelsen av utlänningslagen skulle tillämpas, eftersom den var mer förmånlig för den tilltalade.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten anslöt sig till tingsrättens bedömning av bevisningen. Domstolen framhöll att den tilltalades uppgifter i hovrätten skilde sig på väsentliga punkter från vad som framkommit tidigare under förundersökningen och vid tingsrätten. Uppgifterna ansågs motsägelsefulla och stämde inte med övrig bevisning, bland annat chatt- och samtalshistorik. Hovrätten ansåg därför att de nya uppgifterna var en efterhandskonstruktion i fråga om de andra tilltalades inblandning.

Enligt hovrätten talade den av åklagaren åberopade utredningen med styrka för att de tilltalade tillsammans och i samförstånd hade förvarat och innehaft den narkotika som hittats i lägenheten och skogsgömman, och att detta skett i försäljningssyfte. Hovrätten fann inte skäl att göra någon annan bedömning än tingsrätten vare sig beträffande grovt narkotikabrott eller narkotikabrott.

När det gällde utvisning fann hovrätten, liksom tingsrätten, att grundförutsättningarna för utvisning var uppfyllda. Hovrätten prövade också invändningar om verkställighetshinder till Eritrea men ansåg inte att sådana hinder visats i dagsläget. Inte heller här gjordes alltså någon annan bedömning än i tingsrätten.

Domslut och påföljd

Hovrätten fastställde tingsrättens dom. Det innebär att den tilltalade fortsatt döms för grovt narkotikabrott, avseende perioden den 6 april 2026 till den 9 april 2026, samt för narkotikabrott den 1 april 2026.

Påföljden enligt tingsrätten var fängelse i 2 år och 9 månader. Hovrätten ändrade inte den påföljden. Hovrätten anslöt sig också till tingsrättens bedömning om förverkande av villkorligt medgiven frihet och om beslag. Den beslagtagna mobiltelefonen och övriga beslag skulle alltså bestå.

Utvisningen stod också fast. Den tilltalade utvisas ur Sverige och förbjuds att återvända hit. Överträdelse av förbudet kan leda till fängelse i högst ett år.

Hovrätten beslutade vidare att den tilltalade ska vara fortsatt häktad tills domen vinner laga kraft i fråga om påföljd och utvisning, eller tills utvisningsbeslutet dessförinnan får verkställas. Den tilltalade hade alltså varit häktad och skulle förbli häktad enligt hovrättens beslut.

Tingsrätten hade även ålagt den tilltalade att betala avgift till brottsofferfonden med 1 000 kronor. Hovrätten ändrade inte detta.

I fråga om kostnader beslutade hovrätten om ersättning till försvararen, men den delen avser inte den tilltalades straffrättsliga ansvar. Hovrätten fastställde i övrigt tingsrättens domslut.