Grov misshandel och övergrepp i rättssak fastställs i hovrätten

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om grov misshandel m.m. Domstolen fastställde tingsrättens dom i dess helhet. Det innebär att den tilltalade döms som tingsrätten hade bestämt, och att hovrätten inte ändrade vare sig skuldfrågan, påföljden eller skadeståndsfrågan.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde en misshandel där målsäganden enligt domstolarnas bedömning utsatts för flera slag och sparkar, bland annat mot huvudet, när han satt på marken inträngd mot ett hörn vid en tegelvägg. Hovrätten konstaterade att misshandeln var styrkt och att målsäganden också hade utsatts för hot i samband med händelsen. I hovrätten åberopades dessutom filmsekvenser från en mobiltelefon, vilka gav ett starkt stöd för målsägandens berättelse.

Åtalet omfattade flera gärningar. Den tilltalade åtalades i hovrätten för grov misshandel och övergrepp i rättssak. Hovrätten gjorde ingen annan bedömning än tingsrätten i fråga om övergrepp i rättssak och stod fast vid att den tilltalade skulle frikännas från skadegörelse, som hade prövats i tingsrätten men inte lett till fällande dom. Hovrätten prövade också frågan om den tilltalades medverkan i den grova misshandeln och om han skulle anses ha deltagit som gärningsman eller på annat sätt.

Tingsrätten hade dömt den tilltalade för grov misshandel men frikänt honom från skadegörelse och övergrepp i rättssak. Hovrätten ändrade inte den bedömningen. I hovrätten framgick att åklagaren även yrkade att den tilltalade skulle dömas för övergrepp i rättssak och få ett längre fängelsestraff, men hovrätten avslog detta genom att fastställa tingsrättens dom.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten anslöt sig i huvudsak till tingsrättens bevisvärdering. Filmsekvenserna från mobiltelefonen ansågs ge mycket starkt stöd för målsägandens uppgifter. Hovrätten fann att det var styrkt att målsäganden utsatts för misshandel på det sätt och med de följder som åklagaren hade påstått.

När det gällde den tilltalades medverkan lade hovrätten vikt vid målsägandens utpekande och den övriga utredningen. Hovrätten ansåg att målsägandens utpekande av den tilltalade var tillförlitligt och att telefonanalysen gav visst stöd för att den tilltalade befann sig i närheten av brottsplatsen. Hovrätten fann också att det kunde uteslutas att målsäganden hade förväxlat den tilltalade med någon annan gärningsman.

Samtidigt gjorde hovrätten samma bedömning som tingsrätten i fråga om rubriceringen. Det var styrkt att den tilltalade deltagit i misshandeln, och gärningen bedömdes även för hans del som grov misshandel. Däremot fann hovrätten, i likhet med tingsrätten, att det inte var styrkt att den tilltalade hade anstiftat misshandeln. Hovrätten avvisade också åklagarens ståndpunkt att den tilltalade skulle bedömas som gärningsman enligt principerna om utvidgat gärningsmannaskap.

Domslut och påföljd

Hovrätten fastställde tingsrättens dom. Den tilltalade döms alltså för grov misshandel, medan åtalet för övergrepp i rättssak inte ledde till någon ändring av tingsrättens dom. Skadeståndsfrågan lämnades också oförändrad.

Påföljden som bestämdes i tingsrätten var fängelse i 1 år och 3 månader, och hovrätten gjorde ingen annan bedömning av straffvärde, påföljdsval eller straffmätning. Den tilltalade hade även ålagts att betala skadestånd till målsäganden med 25 900 kronor jämte ränta enligt räntelagen från den 19 oktober 2019, vilket hovrätten fastställde genom att inte ändra tingsrättens dom i skadeståndsdelen. Tingsrätten hade också bestämt en avgift till brottsofferfonden om 800 kronor, och hovrätten ändrade inte heller den delen.

Hovrätten beslutade vidare att den tilltalade skulle vara fortsatt häktad på samma skäl som tingsrätten angett. Kostnaderna för den offentliga försvararen och det tidigare målsägandebiträdet skulle betalas av staten.