Två bokföringsbrott ledde till villkorlig dom

Den tilltalade döms för två fall av bokföringsbrott av normalgraden efter att ha varit företrädare för ett bolag och inte i tid ha upprättat årsredovisningar för två räkenskapsår. Tingsrätten ansåg inte att uppsåt var styrkt, men fann att han hade agerat oaktsamt. Påföljden bestämdes till villkorlig dom i förening med dagsböter, och han ska också betala avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalspunkt 1 avsåg bokföringsbrott enligt 11 kap. 5 § första stycket brottsbalken. Enligt åtalet hade den tilltalade varit företrädare för ett bolag med säte i Stockholms stad och ansvarig för att bokföringsskyldigheten fullgjordes. Han skulle ha åsidosatt den skyldigheten genom att inte före den 1 juli 2024 avsluta den löpande bokföringen med årsredovisning för räkenskapsåret 2023-01-01--2023-12-31. Årsredovisningen upprättades först den 8 september 2025. Åtalspunktens utfall blev att den tilltalade dömdes för bokföringsbrott.

Åtalspunkt 2 avsåg också bokföringsbrott enligt 11 kap. 5 § första stycket brottsbalken. Enligt åtalet hade den tilltalade haft samma roll i bolaget och åsidosatt bokföringsskyldigheten genom att inte före den 1 juli 2025 avsluta den löpande bokföringen med årsredovisning för räkenskapsåret 2024-01-01--2024-12-31. Utfallet för även denna punkt blev att den tilltalade dömdes för bokföringsbrott.

Tingsrätten avgjorde målet utan huvudförhandling. Den tilltalade hade delgetts information om sin rätt att begära huvudförhandling och fått tillfälle att slutföra sin talan, men han hördes inte i rätten. Under förundersökningen förnekade han brott och gjorde gällande att han saknat uppsåt. Som skriftlig bevisning åberopades årsredovisning för räkenskapsåret 2023, utdrag från Finnemang och uppgifter som den tilltalade lämnat i polisförhör.

Rättens bedömning

Tingsrätten slog inledningsvis fast att den tilltalade under den aktuella perioden varit styrelseledamot i bolaget och därmed faktisk företrädare. Domstolen redogjorde för att bokföringsbrott enligt 11 kap. 5 § brottsbalken kan föreligga när någon uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter bokföringsskyldigheten, om rörelsens förlopp, ekonomiska resultat eller ställning inte i huvudsak kan bedömas med ledning av bokföringen.

När det gäller tidsfristerna konstaterade rätten att årsredovisningen för räkenskapsåret 2023 skulle ha varit upprättad senast den 1 juli 2024 och att årsredovisningen för räkenskapsåret 2024 skulle ha varit upprättad senast den 1 juli 2025. Av den skriftliga bevisningen, som fick visst stöd av den tilltalades uppgifter i polisförhör, framgick att årsredovisningen för 2023 upprättades först den 8 september 2025 och att någon årsredovisning för 2024 inte hade upprättats. Tingsrätten fann därför att bokföringsskyldigheten hade åsidosatts och att rörelsens förlopp, ekonomiska resultat och ställning inte i huvudsak kunnat bedömas med ledning av bokföringen.

Domstolen fann däremot inte tillräckligt stöd för att den tilltalade hade agerat med uppsåt. Samtidigt bedömde rätten att han hade agerat oaktsamt, särskilt eftersom han underlåtit att genast upprätta årsredovisningarna trots påminnelser och förseningsavgifter. Eftersom förseningarna översteg fem månader bedömde tingsrätten att det inte var fråga om ringa brott, utan om bokföringsbrott av normalgraden. Den tilltalade dömdes därför för två fall av oaktsamma bokföringsbrott av normalgraden.

Domslut och påföljd

Påföljden bestämdes till villkorlig dom. Den villkorliga domen förenades med 40 dagsböter, där varje dagsbot sattes till 460 kronor, vilket ger ett totalt bötesbelopp om 18 400 kronor. Tingsrätten uppgav att det saknades information om tidigare straff och att det inte fanns skäl att tro att den tilltalade skulle begå nya brott.

Eftersom den tilltalade dömdes för brott med strängare straff än penningböter i straffskalan ska han också betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor.