Domstolen dömde för misshandel och narkotikabrott

Tingsrätten i Gävle dömde den tilltalade för misshandel, ofredande, ringa narkotikabrott och skadegörelse. Åtalet för våld mot tjänsteman ogillades. Påföljden bestämdes till skyddstillsyn med föreskrift om att genomgå ett relationsvåldsprogram.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt åtalet skulle den tilltalade ha misshandlat målsäganden den 28 maj 2026 genom att ta tag om hennes armar, dra ned henne i en säng och ta tag om hennes käke. Det påstods också att detta orsakat smärta och blåmärken. Tingsrätten fann att det var styrkt att den tilltalade greppat om målsägandens armar och tagit om hennes käke, men inte att han dragit ned henne i en säng. Den tilltalade dömdes därför för misshandel enligt 3 kap. 5 § brottsbalken.

Åtalet för skadegörelse avsåg den 29 maj 2026, då den tilltalade enligt åklagaren kastat eller föst ned en mikrovågsugn på golvet så att den skadades. Tingsrätten fann att gärningen var styrkt och dömde honom för skadegörelse enligt 12 kap. 1 § brottsbalken.

Samma dag, den 29 maj 2026, hade den tilltalade också enligt åtalet ofredat målsäganden genom att säga att han skulle ta livet av sig och att hon skulle bevittna detta, samtidigt som han tog flera tabletter, samt genom att kissa inomhus i hennes bostad. Tingsrätten ansåg att även denna gärning var styrkt och dömde honom för ofredande enligt 4 kap. 7 § brottsbalken.

Vidare påstods den tilltalade ha angripit en polisman med våld den 29 maj 2026 i samband med att polisen skulle gripa honom. Han skulle då ha slagit polismannen i ansiktet. Tingsrätten fann att det inte var uteslutet att träffen skett av misstag och att det inte var visat att den tilltalade varit likgiltig inför följden. Åtalet för våld mot tjänsteman enligt 17 kap. 1 § första stycket brottsbalken ogillades därför.

Slutligen avsåg åtalet för ringa narkotikabrott att den tilltalade olovligen använt amfetamin någon gång den 29 maj 2026 eller kort tid dessförinnan. Tingsrätten ansåg att analysresultatet visade att amfetamin brukats och att den tilltalade inte lämnat någon rimlig förklaring till att det skett utan hans vetskap. Han dömdes därför för ringa narkotikabrott enligt 1 § första stycket 5 och 2 § narkotikastrafflagen.

Rättens bedömning

Målsägandens berättelse bedömdes som trovärdig och konsekvent. Den fick stöd av rättsintyg, fotografier på skador och vittnesuppgifter om vad hon berättat efter händelserna. När det gällde misshandeln ansåg tingsrätten att det var styrkt att den tilltalade greppat om armarna och tagit om käken med viss smärta, ömhet och blånad som följd. Att han skulle ha dragit ned henne i en säng ansågs däremot inte styrkt.

I fråga om skadegörelsen, ofredandet och narkotikabrottet fann tingsrätten att målsägandens uppgifter var trovärdiga och att de stöddes av vad vittnen berättat om hennes uppgifter efteråt. Den tilltalades egna uppgifter ansågs inte rubba den bedömningen. För våld mot tjänsteman ansågs utredningen inte räcka för fällande dom, eftersom det inte kunde uteslutas att träffen mot polismannen var oavsiktlig.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes till skyddstillsyn. Han ska genomgå det relationsvåldsprogram som frivården finner lämpligt, och övervakare ska utses av frivården. Tingsrätten angav också att om fängelse i stället hade valts skulle fängelse i två månader ha dömts ut.

Den tilltalade ska betala skadestånd till målsäganden med 15 900 kronor jämte ränta från den 29 maj 2026. Av domen framgår att 15 000 kronor avsåg kränkning och att skadestånd även skulle utgå för den förstörda mikrovågsugnen. Däremot avslogs yrkandet om ersättning för sveda och värk. Den tilltalade ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden.

Fakta