Falsk angivelse av grova brott

Den tilltalade döms för att ha lämnat falska uppgifter om upprepade våldtäkter, hemfridsbrott, misshandel och olaga hot – anmälan som rätten bedömer saknade verklig grund.

En person har vid Hässleholms tingsrätt dömts för falsk angivelse efter att ha påstått att en annan person begått en serie grova brott. Rätten fann att den tilltalade med uppsåt anmält brott som inte hade skett, vilket ledde till villkorlig dom och dagsböter samt skadestånd till målsäganden.

Åtal och gärningsbeskrivning

Åklagaren åtalade den tilltalade för falsk angivelse enligt brottsbalken efter att hen den 21 maj 2024 anmält målsäganden för upprepade våldtäkter, hemfridsbrott, misshandel och olaga hot. Anmälan lämnades in vid polisen i Hässleholm och bekräftades i tre förhör. Enligt åtalet pågick de påstådda brotten från 2022 till 2024 i den tilltalades bostad.

Rättens motivering

Rätten konstaterar att den tilltalade vid samtliga förhör vidhöll sina uppgifter, trots att åklagaren presenterade omfattande motbevisning. Bland annat visade bevisning från målsägandens arbetsplats- och bankutdrag att denne inte kunde ha befunnit sig på de påstådda brottsplatserna. Ytterligare stöd för domslutet fanns i psykiatrisk dokumentation och vittnesmålen från två psykiatriker, som bekräftade att den tilltalade konsekvent berättat om händelserna men att dessa inte stämde med övriga fakta. Rätten bedömde att den tilltalade handlat med uppsåt att få målsäganden fälld.

Påföljd och skadestånd

Den tilltalade dömdes till villkorlig dom med 120 dagsböter à 50 kronor samt skyldighet att betala 40 000 kronor i skadestånd till målsäganden som kränkningsersättning. Dessutom ska den tilltalade erlägga en avgift på 1 000 kronor till brottsofferfonden.

Ersättningar och offentliga kostnader

Två vittnen och målsägandebiträde får ersättning från staten för arbete, tidsspillan och mervärdesskatt enligt domslutet. Kostnaderna för offentligt biträde och försvarare står staten för.