Två fall av djurplågeri och djurskyddsbrott

Den tilltalade döms av Dold domstol för två fall av djurplågeri och två fall av brott mot djurskyddslagen. Påföljden bestämdes till villkorlig dom. Tingsrätten fann att det i ett fall var styrkt att den tilltalade brustit i djurhållningen avseende får, getter, jakar och nötkreatur den 2 december 2022, samt att det i ytterligare ett fall var styrkt att han samma datum och viss tid dessförinnan brustit i djurhållningen av flera nötkreatur, får, getter och höns. Vidare ansågs det bevisat att han den 26 april 2024 och viss tid dessförinnan utsatt tre får för djurplågeri, och att han mellan den 5 augusti 2024 och den 30 augusti 2024 utsatt en ko för djurplågeri.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt åtalet gällde åtalspunkt 1 brott mot djurskyddslagen den 2 december 2022 och viss tid dessförinnan. Den tilltalade hade då som djurägare enligt åklagaren brustit i sin djurhållning av får, getter, jakar och nötkreatur genom att bland annat inte tillse att djuren hade rena och torra liggytor, tillgång till stallutrymme, skydd för väder och vind, tillräckligt med grovfoder och, för vissa djur, lättillgängligt vatten. Tingsrätten kom dock fram till att brott endast var styrkt såvitt avsåg att jakar och nötkreatur som hölls uppbundna inne i stallbyggnaden inte hade tillgång till rena och torra liggplatser. I den delen dömdes den tilltalade för brott mot djurskyddslagen.

Åtalspunkt 2 avsåg djurplågeri den 26 april 2024 och viss tid dessförinnan. Åklagaren gjorde gällande att den tilltalade utan godtagbara skäl utsatt fåren Ariel, Snövit och Ettan för onödigt lidande genom att inte ge dem tillräcklig tillsyn och foder eller näring, vilket lett till att de blivit så undernärda att Länsstyrelsen beslutade om omedelbart omhändertagande och avlivning. I andra hand yrkades ansvar för brott mot djurskyddslagen för samma gärning. Samma åtalspunkt innehöll också ett yrkande om brott mot djurskyddslagen avseende att flera nötkreatur, flera får, flera getter och höns inte fått tillräcklig tillsyn, utfodring och vård eller omsorg. Tingsrätten fann att det var styrkt att fåren Ariel, Snövit och Ettan avlivades den 26 april 2024 på grund av undernäring efter att de inte fått tillräcklig tillsyn och foder eller näring, och att den tilltalade därför gjorde sig skyldig till djurplågeri. I den del som avsåg brott mot djurskyddslagen fann domstolen att den tilltalade brustit i djurhållningen genom att inte se till att nötkreatur fick tillräcklig tillsyn, utfodring och vård eller omsorg, genom att inte ge dem tillräckligt med föda och näring, genom att inte se till att vissa får fick den tillsyn, utfodring och vård eller omsorg de behövde samt genom att inte se till att hönsen fick tillräcklig tillsyn och att deras utrymme var rent, hade strömaterial och rent vatten. I den delen dömdes han också för brott mot djurskyddslagen.

Åtalspunkt 3 avsåg djurplågeri mellan den 5 augusti 2024 och den 30 augusti 2024. Enligt åtalet hade den tilltalade utan godtagbara skäl utsatt kon Sippa för onödigt lidande genom att inte se till att hon fick erforderlig tillsyn och vård när hon hade juverinflammation, samt genom att inte kontakta veterinär eller låta kon stå i sjukbox trots att tillståndet förvärrats. Tingsrätten fann att det var styrkt att kon Sippa utsatts för onödigt lidande genom att den tilltalade inte såg till att hon fick erforderlig tillsyn och vård när hon hade juverinflammation, och att han inte kontaktade veterinär trots att han borde ha gjort det när inflammationen förvärrats. Han dömdes därför för djurplågeri även i denna del.

Rättens bedömning

I fråga om åtalspunkt 1 grundade tingsrätten sin bedömning på bland annat förhör med vittne och på Länsstyrelsens anmälan, kontrollrapport och tjänsteanteckning. Domstolen konstaterade att det fanns stöd för att jakar och nötkreatur som hölls uppbundna i stallbyggnaden saknade rena och torra liggplatser. Däremot fann domstolen inte att övriga påstådda brister var styrkta i den mån åklagaren påstod dem. Det som var bevisat räckte dock för ansvar för brott mot djurskyddslagen.

När det gällde åtalspunkt 2 lade tingsrätten vikt vid uppgifter från vittnen, veterinärutlåtanden, kontrollrapporter, förelägganden och fotografier. Domstolen fann att fåren Ariel, Snövit och Ettan varit så avmagrade att de avlivades på grund av undernäring. Tingsrätten ansåg att detta visade att den tilltalade under lång tid låtit djuren gå hungriga och att han måste ha förstått att de led av svält. Därmed bedömdes gärningen som uppsåtligt djurplågeri. För den del av samma åtalspunkt som avsåg brott mot djurskyddslagen ansåg domstolen att bevisningen visade att nötkreatur, vissa får och höns inte fått den tillsyn, utfodring och vård eller omsorg som krävdes.

I fråga om åtalspunkt 3 stödde sig domstolen på journalutdrag från distriktsveterinärer, tjänsteanteckningar, fotografier och vittnesuppgifter. Tingsrätten ansåg att det var styrkt att kon Sippa led av juverinflammation som förvärrats, att veterinär hade gett anvisningar om behandling och uppföljning och att den tilltalade ändå inte vidtog tillräckliga åtgärder när tillståndet gick åt fel håll. Med hänsyn till juvrets skick ansågs den tilltalade ha förstått att kon utsattes för onödigt lidande. Han dömdes därför för djurplågeri.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes till villkorlig dom. Tingsrätten bedömde att brotten sammantaget hade ett straffvärde motsvarande en månads fängelse, men fann att tidigare ostraffadhet i liknande brott och avsaknad av återfallsrisk talade för villkorlig dom. Påföljden förenades inte med dagsböter.

Den tilltalade ska betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Han ska också ersätta staten för 45 000 kronor av försvararkostnaderna. Staten ska betala ersättning till försvararen med 84 325 kronor.