Flera åtalspunkter prövades

Tingsrätten i Gävle dömde den tilltalade för misshandel den 16 april 2026, våldsamt motstånd den 2 mars 2026, hot mot tjänsteman den 2 mars 2026 och brott mot knivlagen den 2 mars 2026. I övriga delar frikändes han. Påföljden bestämdes till villkorlig dom.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt åtalet för misshandel den 16 april 2026 skulle den tilltalade ha tagit ett strypgrepp om målsägandens hals och därefter ett nytt strypgrepp, samtidigt som han ruskade om henne. Händelsen ska ha inträffat i en bostad i Gävle. Målsäganden uppgav att hon fick smärta och rodnad. Tingsrätten fann att denna gärning var styrkt och dömde den tilltalade för misshandel.

I samma mål prövades också våldsamt motstånd, hot mot tjänsteman och brott mot knivlagen, samtliga med händelsedatum den 2 mars 2026. För våldsamt motstånd gällde att den tilltalade enligt åtalet satte sig i motvärn genom att spänna armarna, kränga med kroppen och sparka med benen för att hindra poliser från att omhänderta honom enligt lagen om berusade personer. För hot mot tjänsteman gällde att han under transport i polisbil uttalade hot om att skada och eller döda en polis. För brott mot knivlagen gällde att han haft en kniv på allmän plats trots att det inte var befogat. Tingsrätten fann att samtliga dessa gärningar var styrkta och dömde honom i enlighet med åtalet.

Den andra stämningsansökan gällde flera gärningar. För misshandel den 28 augusti 2025 påstods den tilltalade ha tagit tag med handen i målsägandens mun och kind och slitit, varpå hon fick smärta, blödning och sårskada. Tingsrätten frikände honom från denna misshandel. För misshandel den 4 oktober 2025 påstods han ha tagit tre stryptag om målsägandens hals, bitit henne i örat, tryckt ner henne mot en säng samt dragit eller tryckt ner henne i golvet. Tingsrätten frikände honom även från denna misshandel. För övergrepp i rättssak den 4 oktober 2025 påstods han med våld ha angripit målsäganden för att hindra henne från att ringa SOS genom att slita telefonen ur hennes hand så att larmsamtalet bröts. Också denna åtalspunkt ogillades.

Rättens bedömning

När det gäller misshandeln den 16 april 2026 lade tingsrätten vikt vid rättsintyg, fotografier och uppgifter från vittnen. Rätten konstaterade att målsägandens hals hade en rodnad och att utredningen stödde att ett strypgrepp förekommit. Vittnen hade också berättat att målsäganden uppgett att hon blivit strypt. Tingsrätten ansåg därför att det var utrett att den tilltalade tog ett strypgrepp om målsägandens hals och ruskade om henne, vilket orsakade smärta och rodnad.

I fråga om händelserna den 2 mars 2026 stödde övervakningsfilm, vittnesattester, beslagsprotokoll och kroppskameramaterial åtalet. Tingsrätten fann att den tilltalade erkänt våldsamt motstånd, hot mot tjänsteman och brott mot knivlagen, och att erkännandena stämde med övrig bevisning. Vad gäller kniven ansåg rätten dock att det inte var utrett att han uppsåtligen innehaft den, och han dömdes därför för oaktsamt brott mot knivlagen.

För händelsen den 28 augusti 2025 fann tingsrätten att ord stod mot ord. Det fanns visst stöd i konversationer och film, men någon ytterligare bevisning som visade att händelsen gått till på det sätt som målsäganden uppgett saknades. Åtalet ogillades därför. För händelsen den 4 oktober 2025 bedömde tingsrätten att det fanns en skadebild hos både målsäganden och den tilltalade, men att det inte var utrett hur händelseförloppet faktiskt gått till. Rätten ansåg inte att det var ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade tagit några strypgrepp, tryckt ner målsäganden mot en säng, bitit henne i örat eller dragit ner henne i golvet. Inte heller övergrepp i rättssak ansågs styrkt, eftersom det saknades bevisning för att han slitit telefonen ur hennes hand på det sätt som påståtts.

Domslut och påföljd

Påföljden bestämdes till villkorlig dom. Tingsrätten utgick från att den samlade brottslighetens straffvärde motsvarade fängelse två månader, men ansåg att det inte fanns skäl att döma till fängelse. Någon dagsbot förenades inte med den villkorliga domen.

Den tilltalade ska betala skadestånd till målsäganden med 20 000 kronor jämte ränta från den 16 april 2026. Målsägandens högre skadeståndsyrkanden avseende sveda och värk och övriga delar av den andra stämningsansökan avslogs. En annan målsägande som hade yrkat skadestånd fick avslag på sitt anspråk.

En beslagtagen kniv förverkades och beslaget ska bestå. Den tilltalade ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden och ersätta staten med 26 300 kronor av kostnaderna. Han friades från gärningarna i den andra stämningsansökan.