Två våldshändelser på psykiatrisk akutmottagning

Den tilltalade döms för två brott som inträffade samma dag på en psykiatrisk akutmottagning. Tingsrätten fann att hon gjort sig skyldig till våld mot tjänsteman den 28 januari 2026 och till försök till våld mot tjänsteman samma dag. Påföljden bestämdes till skyddstillsyn med föreskrift om psykiatrisk behandling. Hon ska också betala skadestånd till målsäganden för den fullbordade gärningen.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet omfattade två punkter. I den första åtalspunkten gällde brottet våld mot tjänsteman den 28 januari 2026. Enligt gärningsbeskrivningen angrep den tilltalade målsäganden med våld när målsäganden arbetade som vårdande undersköterska. Det som angavs var att den tilltalade tog ett grepp om målsägandens hals, vilket orsakade smärta och betvingade målsägandens rörelsefrihet. Händelsen uppges ha ägt rum på en psykiatrisk akutmottagning i Stockholms stad. Tingsrätten dömde för våld mot tjänsteman.

I den andra åtalspunkten gällde brottet försök till våld mot tjänsteman, också den 28 januari 2026. Enligt åtalet försökte den tilltalade sparka målsäganden på kroppen eller benet. Om gärningen hade fullbordats skulle målsäganden ha orsakats skada och smärta. Det angavs också att det endast var tillfälliga omständigheter som gjorde att brottet inte fullbordades, eftersom poliser ingrep. Tingsrätten dömde för försök till våld mot tjänsteman.

Rättens bedömning

Den tilltalade förnekade gärningarna och motsatte sig även skadeståndsansvar. Tingsrätten redovisade att det framkommit att den tilltalade skulle flyttas av polis från den psykiatriska akutmottagningen till ett annat sjukhus. När hon hade blivit påklädd av målsäganden ställde hon sig snabbt upp och angrep målsäganden. Händelsen i rummet bevittnades av ett vittne, och även ett polisbefäl uppgav att den tilltalade ställde sig upp och tog tag i målsäganden. Tingsrätten fann att målsägandens uppgifter fick starkt stöd av vittnesbevisningen. Domstolen beaktade också att den tilltalade delvis medgav händelseförloppet genom att uppge att hon ville misshandla målsäganden genom att ta ett stryptag men inte hann göra det innan polisen ingrep.

Även när det gällde händelsen i korridoren ansåg tingsrätten att målsägandens, vittnets och polisens uppgifter var samstämmiga. Vittnet beskrev att den tilltalade sparkade mer än en gång, troligen två gånger, mot målsäganden. Polisbefälet uppgav att den tilltalade försökte sparka målsäganden och att sparkarna var riktade mot henne. Målsäganden berättade att hon i ögonvrån såg att den tilltalade försökte sparka henne. Tingsrätten fann ingen anledning att ifrågasätta dessa uppgifter och ansåg att det funnits en reell fara för att försöket skulle lyckas, även om den tilltalade var under polisernas kontroll.

Domstolen konstaterade att det rörde sig om två särskiljbara händelser. Den första händelsen bedömdes som helt avslutad när poliserna ingrep och avbröt skeendet. Sammantaget fann tingsrätten att den tilltalade skulle dömas för våld mot tjänsteman och försök till våld mot tjänsteman.

Domslut och påföljd

Tingsrätten bedömde att brottslighetens straffvärde motsvarade fängelse i en månad. Samtidigt beaktades att den tilltalade var 19 år vid gärningen och att utredningen visade att hon hade psykiatrisk ohälsa. Påföljden bestämdes därför till skyddstillsyn. Som föreskrift ska den tilltalade genomgå den psykiatriska behandling som frivården i samråd med läkare finner lämplig. Övervakare ska utses av frivården.

När det gällde skadestånd fann tingsrätten att den fullbordade gärningen utgjort en allvarlig kränkning av målsägandens personliga integritet. Den tilltalade ska därför betala 10 000 kronor i skadestånd till målsäganden, med ränta från dagen för brottet till dess betalning sker. Målsägandens skadeståndsyrkande avseende försökspunkten avslogs.

Den tilltalade ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Staten ska stå för kostnaderna för försvararens ersättning, som fastställdes till 5 729 kronor.