Narkotikabrott: hovrätten ändrade fängelse till skyddstillsyn med behandlingsplan

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om narkotikabrott. Den tilltalade döms även i hovrätten för de gärningar som tingsrätten lagt honom till last, men hovrätten ändrar påföljden från fängelse till skyddstillsyn med särskild behandlingsplan. Hovrätten fastställer i övrigt i huvudsak tingsrättens bedömning av skuldfrågan och lämnar beslaget bestå, men gör en justering när det gäller vissa kontanter.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde narkotikabrott som enligt tingsrätten hade begåtts vid tre tillfällen under perioden den 29 september 2024 till den 29 mars 2025. Tingsrätten dömde den tilltalade för narkotikabrott enligt 1 § första stycket 5 och andra stycket narkotikastrafflagen. Hovrätten anger att den, i enlighet med tingsrättens dom, ska döma den tilltalade för de gärningar som tingsrätten funnit honom skyldig till och att gärningarna ska rubriceras på samma sätt som i tingsrätten.

I hovrätten yrkade den tilltalade att påföljden skulle bestämmas till skyddstillsyn med särskild behandlingsplan. Åklagaren medgav den ändringen och godtog tingsrättens bedömning av gärningarna.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten hörde den tilltalade om hans personliga förhållanden. Även en alkohol- och drogterapeut vid det behandlingshem där den tilltalade vistades lämnade uppgifter om behandlingen. Hovrätten konstaterade att den tilltalades missbruksproblem i väsentlig grad hade bidragit till att brotten begicks.

Domstolen tog också hänsyn till att den tilltalade tidigare, den 4 september 2026 i ett annat mål, hade dömts till skyddstillsyn med särskild behandlingsplan och att han sedan dess hade påbörjat och alltjämt genomgick behandling. Kriminalvården hade i det aktuella målet gjort en ny kontraktsvårdsutredning och upprättat en behandlingsplan. Den hade också uppgett att påbörjad behandling kunde förlängas om den tilltalade dömdes till en ny skyddstillsyn med behandlingsplan. Den tilltalade hade själv uppgett att han var villig att genomgå den föreslagna behandlingen.

Hovrätten fäste vikt vid att den tilltalade under förhandlingen redogjort för en påtaglig förbättring av sin personliga och sociala situation. Uppgifterna stöddes av vad behandlaren berättat, och åklagaren instämde efter kompletteringen i att fortsatt behandling framstod som mest lämpligt. Hovrätten ansåg därför att vårdinnehållet var tillräckligt ingripande och att behandlingen kunde minska risken för återfall. Den tilltalade bedömdes som motiverad, och erfarenheten av den redan påbörjade behandlingen var positiv.

Hovrätten delade tingsrättens bedömning att brottslighetens samlade straffvärde uppgick till fängelse 1 år och 3 månader. Samtidigt ansågs varken straffvärdet, återfall eller brottens art utesluta en annan påföljd än fängelse. Hovrätten gjorde därför en annan påföljdsbedömning än tingsrätten.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens dom och bestämde påföljden till skyddstillsyn med särskild behandlingsplan. Om fängelse i stället hade valts, skulle fängelse 1 år och 3 månader ha dömts ut. Hovrätten föreskrev att den tilltalade ska följa behandlingsplanen och att Kriminalvården, frivården Nyköping, ska ansvara för övervakningen. Den som ansvarar för behandlingen ska anmäla till Kriminalvården och åklagaren om den tilltalade allvarligt åsidosätter sina åligganden enligt behandlingsplanen.

Tingsrättens beslut om beslag skulle fortsatt gälla, men hovrätten angav att den för vissa kontanter tillämpar 36 kap. 1 b § brottsbalken i lydelsen före den 8 november 2024. Hovrätten berörde därmed också förverkandefrågan i anslutning till de beslagtagna kontanterna. Den offentlige försvararens ersättning bestämdes till 4 386 kronor, och staten ska stå för kostnaden.

Den tilltalade var enligt den lämnade domen inte föremål för någon redovisad häktningstid i hovrättsavgörandet. Tingsrätten hade tidigare dömt till fängelse 1 år och 3 månader samt beslutat om avgift till brottsofferfonden, men hovrätten har i stället valt en icke frihetsberövande påföljd och har inte redovisat någon motsvarande brottsofferfondsavgift i den del av domen som återges här.