Grov misshandel och egenmäktigt förfarande prövades i hovrätten

Dold domstol har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om bland annat grov misshandel, människorov, övergrepp i rättssak och olaga integritetsintrång. Hovrätten frikände den tilltalade från åtalen för människorov, mindre grovt brott, och olaga integritetsintrång, men dömde henne för egenmäktigt förfarande samt för misshandel i två delar, där hovrätten bedömde att gärningen på bussen utgjorde en egen misshandel av normalgraden. Påföljden ändrades till skyddstillsyn förenad med fängelse tre månader, i stället för tingsrättens fängelsestraff.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde ett händelseförlopp den 26 augusti 2021 där den tilltalade och andra personer kom i kontakt med målsäganden under eftermiddagen. Enligt hovrättens redovisning utsattes målsäganden först för våld i ett par olika skeden under samma dag, bland annat i en park vid ett vattentorn och senare vid en annan plats där gruppen hade samlats. Hovrätten ansåg att våldet i parken och vid den senare platsen utgjorde ett sammanhängande händelseförlopp och skulle bedömas som en enda gärning. Den tilltalade ansågs ha deltagit i våldsutövningen tillsammans med andra och dömdes därför för grov misshandel den 26 augusti 2021.

Hovrätten gjorde också klart att den tilltalade och en annan person gemensamt och i samförstånd hade misshandlat målsäganden på en buss senare samma dag. Denna del ansågs vara en separat gärning, eftersom övriga gärningspersoner inte var delaktiga i just det skeendet och eftersom viss tid hade förflutit. Den gärningen bedömdes som misshandel av normalgraden den 26 augusti 2021.

När det gällde åtalet för människorov, mindre grovt brott, utgick hovrätten från att de inblandade hade skaffat sig en maktposition över målsäganden genom våldet, men fann att det inte var visat att målsäganden hade bortförts i den mening som krävs för människorov. Hovrätten frikände därför den tilltalade från detta åtal. Eftersom någon frihetsberövande gärning inte heller ansågs styrkt, avslogs även det alternativa åtalet om olaga frihetsberövande.

Hovrätten ansåg vidare att den tilltalade tillsammans med andra hade tillgripit målsägandens mobiltelefon. Den gärningen bedömdes som egenmäktigt förfarande den 26 augusti 2021.

Åtalet för övergrepp i rättssak bedömdes också som styrkt, men i den text som tillhandahållits anges inte uttryckligen hovrättens slutliga utfallspost för denna åtalspunkt i domslutets första del. Av skälen framgår dock att hovrätten ansåg att den tilltalade tillsammans med andra hade angripit målsäganden med våld och hot om våld för att hindra en polisanmälan, samt visat en film med hotfullt innehåll.

Hovrätten frikände den tilltalade från åtalet för olaga integritetsintrång. Domstolen fann inte att det var visat att hon hade spridit filmerna på det sätt som krävs för straffansvar.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten tog del av samma utredning som tingsrätten, inklusive inspelade förhör och filmer från beslagtagna mobiltelefoner. Domstolen byggde sin bedömning i stor utsträckning på videomaterialet, förhören och de skador som styrktes genom fotografier, journalblad och rättsintyg.

I skuldfrågan ansåg hovrätten att det var visat att målsäganden hade utsatts för våld på de sätt som syntes i filmerna och att den tilltalade deltog i detta våld. Hovrätten gjorde dock en annan juridisk bedömning än tingsrätten i fråga om människorsov. Tingsrätten hade dömt för människorov, men hovrätten fann att det saknades stöd för att målsäganden fördes bort på ett sätt som uppfyller rekvisiten för det brottet.

När det gällde misshandeln fann hovrätten att den tilltalade var att se som gärningsman, inte som medhjälpare i mindre mån. Hovrätten delade tingsrättens bedömning i allt väsentligt när det gällde den grova misshandeln, men tydliggjorde samtidigt att den inte ansåg att det varit fråga om en planerad misshandel från början. Trots detta bedömdes den tilltalades medverkan som fullt straffrättsligt ansvarig gärningsmannamässig medverkan.

För olaga integritetsintrång ansåg hovrätten att det inte var visat att just den tilltalade hade spridit filmerna i lagens mening. Att vissa filmer hade skickats till enstaka personer eller visats för någon enstaka person ansågs inte räcka för straffansvar.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens dom. Den tilltalade frikändes från åtalen för människorov, mindre grovt brott, och olaga integritetsintrång. Hon dömdes i stället för egenmäktigt förfarande den 26 augusti 2021 samt för grov misshandel den 26 augusti 2021 och misshandel av normalgraden den 26 augusti 2021.

Påföljden bestämdes till skyddstillsyn och fängelse i tre månader. Skyddstillsynen förenades med en föreskrift om att den tilltalade ska genomgå den vård eller behandling som Kriminalvården, Dolt namn, finner lämplig. Kriminalvården ska också ansvara för övervakningen och utse övervakare.

Hovrätten upphävde dessutom beslutet att tidigare utdömd ungdomstjänst skulle undanröjas. Vid påföljdsbestämningen hänvisade hovrätten till 28 kap. 3 §, 29 kap. 7 § i äldre lydelse och 34 kap. 1 § första stycket brottsbalken.

När det gäller skadestånd sänkte hovrätten den kränkningsersättning som den tilltalade ska betala solidariskt med andra till 29 740 kronor jämte ränta från den 26 augusti 2021. Yrkandet om skadestånd för olaga integritetsintrång avslogs. Hovrätten angav också att tingsrättens övriga domslut skulle gälla i övrigt. Någon uppgift om att den tilltalade varit häktad och hur länge framgår inte av det underlag som lämnats här, men tingsrätten hade beslutat att hon skulle stanna kvar i häkte till dess domen i ansvarsdelen vann laga kraft mot henne.