Fängelse efter två misshandelsdomar

Den tilltalade har dömts av Döld domstol för två fall av misshandel och friats från ett åtal om olaga hot. Påföljden bestämdes till fängelse i fyra månader. Tingsrätten fann också att den tilltalade ska betala skadestånd till målsäganden i målet, samt en avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt åtalet gällde målet fyra åtalspunkter. Först åtalades den tilltalade för misshandel den 5 maj 2026, då han enligt åklagaren hade bitit målsäganden, dragit henne i håret, dragit ner henne på golvet och släpat runt henne. För den punkten dömdes han för misshandel. Den andra åtalspunkten avsåg misshandel mellan den 5 maj 2026 och den 6 maj 2026, då han enligt åtalet hade bitit målsäganden, tagit stryptag så att andnöd uppstått och böjt hennes fingrar. Även den punkten ledde till fällande dom för misshandel. Den tredje åtalspunkten gällde olaga hot mellan den 5 maj 2026 och den 6 maj 2026, där han enligt åtalet hade hotat målsäganden genom att hålla en kniv mot henne. Där friades han. Den fjärde åtalspunkten gällde misshandel, ringa brott, den 1 februari 2026. Enligt åtalet hade han slagit en målsägande i ansiktet med knuten näve och knuffat honom i bröstet. Också där dömdes den tilltalade, men rubriken ändrades till misshandel, ringa brott.

I utredningen berättade målsäganden i den första delen av målet om en relation som enligt henne hade blivit allt mer våldsam. Hon beskrev hur den tilltalade hade tagit stryptag, dragit henne i håret, tryckt ner henne på golvet och bitit henne. Enligt henne inträffade flera av dessa händelser i en lägenhet, och senare samma kväll ska den tilltalade även ha hållit fram en kniv. Den tilltalade bestred gärningarna och uppgav att målsäganden varit påverkad samt att hennes uppgifter byggde på fantasi eller sammanblandning med spel. I fråga om den fjärde åtalspunkten uppgav den tilltalade att han endast hade knuffat målsäganden bort från sig och att slaget inte varit något knytnävsslag.

Rättens bedömning

Tingsrätten ansåg att målsägandens berättelse var detaljerad, sammanhängande och trovärdig. Domstolen fann också stöd för hennes uppgifter i fotografier på skador, journalanteckningar, rättsintyg, meddelanden, anteckningar på hennes telefon samt i vittnesuppgifter. Vittnet som bodde i närheten hörde bråk och gråt från lägenheten och valde att ringa polisen. Ett annat vittne, som var nära vän med målsäganden, berättade att målsäganden kort efter händelsen beskrev att hon hade blivit biten, dragen i håret och strypt.

När det gällde de två misshandelsgärningarna mot målsäganden fann tingsrätten att bevisningen sammantaget visade att den tilltalade uppsåtligen hade bitit målsäganden och tagit stryptag så att andnöd uppstått samt böjt hennes fingrar, samt att han också hade dragit henne i håret och dragit ner henne på golvet. Däremot ansågs det inte bevisat att han hade släpat runt henne. Det ansågs inte heller bevisat att bettet över munnen hade orsakat sådan skada och smärta att det utgjorde misshandel i den delen.

Åtalet om olaga hot ogillades. Tingsrätten ansåg att det som målsäganden berättat om kniven inte visade att den tilltalade riktat ett sådant hot om brottslig gärning mot henne som krävs för olaga hot. Det fanns inte heller någon annan bevisning som visade att han hållit en kniv mot henne på det sätt som åklagaren påstått.

För den fjärde åtalspunkten fann tingsrätten stöd i övervakningsfilm och stillbilder. Filmen visade enligt domstolen att den tilltalade slog den målsägande med öppen hand och därefter knuffade honom. Tingsrätten konstaterade att det inte var fråga om ett slag med knuten näve, men att gärningen ändå utgjorde misshandel, ringa brott, eftersom den orsakat smärta och rodnad.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes alltså för två fall av misshandel samt för misshandel, ringa brott, och friades från åtalet om olaga hot. Tingsrätten bestämde påföljden till fängelse i fyra månader. Vid straffmätningen beaktade domstolen att brottsligheten skett i en nära relation och att misshandel av normalgraden är ett brott av sådan art att fängelse normalt ska väljas.

När det gäller skadestånd fann tingsrätten att de två misshandelsfallen utgjorde en allvarlig kränkning av målsäganden, och den tilltalade ska därför betala 30 000 kronor i kränkningsersättning jämte ränta enligt räntelagen från den 6 maj 2026. För den ringa misshandeln ansågs däremot ingen rätt till kränkningsersättning föreligga, och det skadeståndsyrkandet ogillades. Den tilltalade ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Staten ska stå för kostnaderna för försvararen och målsägandebiträdet.