Grovt narkotikabrott ledde till utvisning efter hovrättens prövning

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om narkotikabrott och grovt narkotikabrott. Den tilltalade döms även i hovrätten för de aktuella brotten, men hovrätten ändrar tingsrättens domslut genom att besluta om utvisning ur riket med ett återreseförbud på fem år. I övrigt står tingsrättens dom fast.

Om händelsen och åtalet

Målet rörde två åtalspunkter. Enligt åtalet avsåg den första åtalspunkten narkotikabrott den 28 april 2023. Åklagaren gjorde gällande att den tilltalade hade innehaft 1 446 gram cannabisharts och överlåtit detta till en medtilltalad, som därefter transporterade narkotikan. Gärningen påstods ha skett på Granitvägen i Hultsfred och Centralgatan i Mariannelund, i Eksjö kommun. Åklagaren gjorde gällande att båda agerade med uppsåt.

Den andra åtalspunkten avsåg grovt narkotikabrott. Åklagaren påstod att den tilltalade olovligen i överlåtelsesyfte hade innehaft 4 810 gram cannabis under perioden den 28 april 2023 till den 4 maj 2023 i Hultsfred, i Hultsfreds kommun. Brottet påstods vara grovt eftersom det utgjort ett led i en verksamhet som utövats i organiserad form. Även här påstods uppsåt.

I tingsrätten dömdes den tilltalade för narkotikabrott enligt 1 § första stycket 1 och 6 narkotikastrafflagen samt för grovt narkotikabrott enligt 1 § första stycket 4 och 3 § samma lag. Hovrätten ändrade inte skuldfrågan och utgick från samma rubriceringar och händelser som tingsrätten.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten tog del av samma bevisning som tingsrätten, och förhören från tingsrätten spelades upp med ljud och bild. Hovrätten gjorde samma bevisvärdering som tingsrätten.

När det gällde den första åtalspunkten ansåg hovrätten att det var bevisat att både den tilltalade och den medtilltalade hade uppsåt i förhållande till att det var narkotika som hanterades den 28 april 2023. Hovrätten pekade på att den medtilltalade hade 1 446 gram cannabis i bilen när han stoppades av polisen, att narkotikan var dold under det främre passagerarsätet och att övervakningsfilm visade hur den medtilltalade kort dessförinnan mötte den tilltalade och en annan person, varefter två förpackningar lades in i bilen. Hovrätten fäste också vikt vid att den tilltalades fingeravtryck fanns på emballaget till en av förpackningarna. Den tilltalades uppgift om att han inte kände till innehållet i paketen ansågs inte trovärdig.

När det gällde den andra åtalspunkten fann hovrätten att utredningen visade att den tilltalade innehade den narkotika som hittades i skogen och att detta skedde i överlåtelsesyfte. Hovrätten bedömde, med hänsyn till narkotikans art och mängd samt att verksamheten bedrevs i organiserad form, att gärningen sammantaget utgjorde grovt narkotikabrott.

Hovrätten gjorde alltså ingen annan skuldvärdering än tingsrätten. Domstolen slog fast att tingsrättens domslut i skuldfrågan inte skulle ändras.

Domslut och påföljd

Hovrätten anslöt sig till tingsrättens bedömning av straffvärde och val av påföljd. Tingsrättens påföljd bestod av fängelse i 2 år och 6 månader, och hovrätten ändrade inte detta.

Det som ändrades i hovrätten var utvisningsfrågan. Hovrätten fann att de grundläggande förutsättningarna för utvisning var uppfyllda och att det inte fanns något hinder mot verkställighet. Domstolen betonade att den tilltalade dömdes för narkotikabrott och grovt narkotikabrott, där det senare avsåg innehav i överlåtelsesyfte, och att utgångspunkten därför var att utvisning skulle ske om inte mycket starka skäl talade emot.

Hovrätten beaktade att den tilltalade hade vistats i Sverige under omkring tio år, hade permanent uppehållstillstånd sedan 2014, tidigare hade bedrivit verksamhet i form av livsmedelsbutik men inte hade lärt sig svenska. Samtidigt noterade hovrätten att han hade hela sin familj i Sverige och att två små barn bodde med honom. Socialnämndens yttranden och uppgifter från barnens mamma visade att barnen var fästa vid sin pappa och att hans frånvaro kunde påverka dem negativt. Trots detta ansåg hovrätten att skälen mot utvisning inte var tillräckligt starka för att väga tyngre än skälen för utvisning.

Hovrätten beslutade därför att den tilltalade skulle utvisas ur riket och förbjudas att återvända under fem år. Förbudet ska räknas från den dag han lämnar medlemsstaternas territorium, eller, om utvisningen verkställs till en medlemsstat, från den dag han lämnar Sverige. Hovrätten ändrade alltså tingsrättens dom i denna del, eftersom tingsrätten hade avslagit yrkandet om utvisning.

Den tilltalade ska vara fortsatt häktad tills fängelsestraffet får verkställas. Hovrätten beslutade också att det som tingsrätten hade beslutat om beslag fortfarande ska gälla. I hovrätten ersattes försvararen av staten med 56 331 kronor. Staten ska stå för kostnaden i hovrätten för försvararen.