Synnerligen grov narkotikasmuggling i lastbil fastställs i hovrätten

Dold domstol har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om synnerligen grov narkotikasmuggling, synnerligen grovt narkotikabrott samt andra narkotika- och vapenbrott. Hovrätten fastställde i huvudsak tingsrättens dom och dömde den tilltalade till fängelse i sex år. Den enda ändringen i skuldfrågan var att hovrätten slog fast att det synnerligen grova narkotikabrottet inte skulle ogillas, utan konsumeras av den synnerligen grova narkotikasmuggling som den tilltalade dömdes för.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde en resa från Tyskland till Sverige med en lastbil där det i en box under släpet påträffades drygt 292 kilogram cannabis. Enligt hovrätten hade den tilltalade påbörjat ett transportuppdrag i Tyskland, kört via Malmö och därefter fortsatt till flera platser i Sverige innan han greps i Fjärås. Åklagaren gjorde gällande att den tilltalade den 25 januari 2024 från Tyskland till Sverige, via Malmö, på uppdrag av annan förde in narkotikan i landet och därefter transporterade den vidare. Åtalet omfattade synnerligen grov narkotikasmuggling den 25 januari 2024. Åklagaren gjorde också gällande synnerligen grovt narkotikabrott avseende samma narkotika under samma datum, med påstående om transport, förvaring och innehav från Malmö via Sävsjö till Fjärås.

Hovrätten tog också ställning till ett åtal om synnerligen grovt narkotikabrott mot en medtilltalad som inte är föremål för denna artikel, samt till ett annat åtal om synnerligen grovt narkotikabrott mot den tilltalade. I den delen gällde det en lägenhet där 592 gram amfetamin och 28 340 gram MDMA hade hittats i en frys och i ett lägenhetsförråd. Hovrätten fann att den tilltalade uppsåtligen hade förvarat och innehaft narkotikan på den angivna tiden och platsen och att brottet skulle bedömas som synnerligen grovt.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten utgick från i huvudsak samma bevisning som tingsrätten, men tog även del av ny skriftlig bevisning om hyresbetalningar och en komplettering om Signal. Åklagaren spelade dessutom upp film och avlyssnade samtal.

När det gällde smugglingen anslöt sig hovrätten till tingsrättens slutsats att omständigheterna kring transporten var märkliga och tydde på ett upplägg som inte liknade ett lagligt transportuppdrag. Hovrätten lade vikt vid att det saknades anställningskontrakt, att kontakten med uppdragsgivaren skedde via en särskild arbetstelefon, att uppdragsgivaren hela tiden höll kontroll över var den tilltalade befann sig, att den tilltalade hade försett lastbilen med falska registreringsskyltar och att han rapporterade när han körde av färjan mitt i natten. Sammantaget ansåg hovrätten att det var visat att narkotikan fanns i lastbilen när han körde in i Sverige och att han därefter transporterade den vidare inom landet.

Hovrätten fann också att den tilltalade hade uppsåt. Domstolen ansåg att han åtminstone varit likgiltig inför sort och mängd narkotika, och fäste särskild vikt vid de falska registreringsskyltarna, den avlyssnade kommunikationen och den fortsatta färden till en mer avskild plats i Fjärås där narkotikan skulle överlämnas. Den uppgiften som framkom efter gripandet, om att han inte skulle ha känt till innehållet i trailern, ändrade inte hovrättens bedömning.

I fråga om det parallella åtalet för synnerligen grovt narkotikabrott ansåg hovrätten att transporten efter införseln till Sverige var ett kontinuerligt innehav under en obruten transport. Därför var det inte fråga om en sådan självständig hantering att den tilltalade skulle dömas särskilt både för synnerligen grov narkotikasmuggling och synnerligen grovt narkotikabrott. Det senare brottet konsumerades i stället av smugglingsbrottet. Hovrätten gjorde alltså en annan rubriceringsbedömning än tingsrätten i den delen.

För den andra narkotikadelen, som avsåg lägenheten och förrådet, fann hovrätten att flera oberoende omständigheter talade för att den tilltalade kände till och hade rådighet över narkotikan. Hovrätten hänvisade bland annat till nyckelinnehav, DNA och fingeravtryck i anslutning till narkotikan, mobiluppkopplingar mot masten som täckte platsen samt ett fotografi som visade att han befunnit sig i lägenheten i nära anslutning till att narkotikan hittades. Hovrätten ansåg också att det inte fanns skäl att godta uppgiften om att andra personer haft tillgång till utrymmena på ett sätt som fritog honom från ansvar.

Domslut och påföljd

Hovrätten fastställde tingsrättens dom i huvudsak. Den tilltalade dömdes för synnerligen grov narkotikasmuggling den 25 januari 2024. Hovrätten slog fast att det synnerligen grova narkotikabrottet av samma datum skulle ingå i smugglingsbrottet och alltså inte ogillas. Den tilltalade dömdes också för synnerligen grovt narkotikabrott avseende narkotikan i lägenheten den tid och plats som angavs i åtalet.

Påföljden bestämdes till fängelse i sex år, vilket var samma straffnivå som tingsrätten kommit fram till. Hovrätten beslutade vidare att den tilltalade skulle utvisas från Sverige och förbjudas att återvända. Han skulle vara fortsatt häktad till dess fängelsestraffet får verkställas.

Hovrätten lät också tingsrättens beslut om förverkande och beslag stå fast i huvudsak. De i beslag tagna 170 euro skulle förverkas. Tingsrättens övriga förverkande- och beslagsbeslut skulle fortsatt gälla. Något nytt skadestånd eller någon ny brottsofferfondsavgift anges inte i hovrättens beslut i den tillhandahållna texten.