Sju bidragsbrott i aktivitetsstödet

Tingsrätten har dömt den tilltalade för sju fall av bidragsbrott. Gärningarna avsåg ansökningar om aktivitetsstöd under perioden den 1 maj 2024 till den 1 november 2024. Påföljden bestämdes till villkorlig dom förenad med 50 dagsböter om 130 kronor vardera. Den tilltalade ska också betala avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åklagaren gjorde gällande att den tilltalade hade lämnat oriktiga uppgifter till Försäkringskassan i ansökningar om aktivitetsstöd. De oriktiga uppgifterna bestod i att hon uppgett att hon inte hade arbetat med lön, trots att hon hade gjort det. Enligt åtalet skapade detta fara för att aktivitetsstöd skulle betalas ut felaktigt, vilket också kom att ske med sammanlagt 26 934 kronor.

Åtalet omfattade sju gärningstillfällen. Det första avsåg den 1 maj 2024 och gällde ansökan för april 2024, med ett felaktigt belopp om 3 570 kronor. Det andra avsåg den 2 juni 2024 och gällde maj 2024, med ett belopp om 4 590 kronor. Det tredje avsåg den 3 juli 2024 och gällde juni 2024, med ett belopp om 2 550 kronor. Det fjärde avsåg den 2 augusti 2024 och gällde juli 2024, med ett belopp om 3 570 kronor. Det femte avsåg den 3 september 2024 och gällde augusti 2024, med ett belopp om 3 570 kronor. Det sjätte avsåg den 2 oktober 2024 och gällde september 2024, med ett belopp om 6 052 kronor. Det sjunde avsåg den 1 november 2024 och gällde oktober 2024, med ett belopp om 3 032 kronor.

Åklagaren yrkade i första hand ansvar för bidragsbrott enligt 2 § bidragsbrottslagen. I andra hand yrkades ansvar för vårdslöst bidragsbrott för den gärning som översteg 6 000 kronor, om uppsåt inte skulle anses styrkt.

Rättens bedömning

Den tilltalade medgav under förundersökningen att hon hade fått felaktiga utbetalningar, men förnekade att hon hade agerat med uppsåt. Tingsrätten grundade bedömningen på den skriftliga bevisningen, som visade att hon hade ansökt om och fått aktivitetsstöd för dagar då hon också arbetat och fått lön. Rätten konstaterade därför att hon saknade rätt till aktivitetsstödet för dessa dagar och att hon hade fått 26 934 kronor för mycket utbetalat.

Den tilltalade uppgav att hon vid vissa tillfällen arbetat natt och inte förstått att hon inte kunde söka ersättning för dagen efter. Hon berättade också att hon hade talat med Arbetsförmedlingen om att arbeta halvtid under tiden och att hon varit slarvig med vissa ansökningar. Tingsrätten framhöll dock att det var hennes ansvar att kontrollera vilka regler som gällde och att se till att uppgifterna var korrekta. Rätten noterade att hon inte hade vidtagit några särskilda åtgärder för att försäkra sig om att ansökningarna fylldes i rätt.

Tingsrätten betonade även att den tilltalade elektroniskt hade undertecknat varje ansökan och därigenom försäkrat att uppgifterna var riktiga och att hon inte fått lön för de perioder hon sökte aktivitetsstöd för. Mot den bakgrunden ansåg tingsrätten att hon hade agerat med uppsåt. Åtalet ansågs därmed styrkt, och varje ansökan bedömdes som ett eget brott. Hon dömdes därför för sju fall av bidragsbrott av normalgraden.

Domslut och påföljd

Påföljden bestämdes till villkorlig dom. Den förenades med 50 dagsböter om 130 kronor, vilket innebär totalt 6 500 kronor i böter. Tingsrätten anförde att brottens samlade straffvärde motsvarade ett kortare fängelsestraff, men att det saknades skäl att tro att den tilltalade skulle begå nya brott. Hon var tidigare endast straffad för trafikförseelser.

Eftersom den tilltalade dömdes för brott med svårare straff än penningböter i straffskalan ska hon också betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor.