Grovt egenmäktigt förfarande och hot mot tjänsteman prövades i hovrätten

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål där den tilltalade dömts för flera brott. I hovrätten frikändes den tilltalade från åtalet för grovt egenmäktigt förfarande den 10 maj 2023 och hot mot tjänsteman den 5 september 2023. För de övriga brott som tingsrätten funnit styrkta stod ansvaret fast, men hovrätten ändrade påföljden genom att skyddstillsynen skulle förenas med 100 timmars samhällstjänst. Hovrätten sänkte också skadeståndet till målsäganden.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde ett överklagande av tingsrättens dom. Den tilltalade hade i tingsrätten dömts för misshandel den 10 maj 2023, grovt egenmäktigt förfarande den 10 maj 2023, hot mot tjänsteman den 5 september 2023 och stöld den 5 september 2023. I hovrätten bestred den tilltalade ansvar för misshandel, grovt egenmäktigt förfarande och hot mot tjänsteman samt yrkade en lindrigare påföljd och lägre skadestånd.

Åklagaren justerade i hovrätten gärningsbeskrivningen för misshandeln så att det skulle framgå att den tilltalade slagit målsäganden i ansiktet och puttat mot överkroppen, varefter den andra gärningspersonen agerat vidare. För åtalet om hot mot tjänsteman vidhöll åklagaren endast de gärningsmoment som tingsrätten bedömt som styrkta och godtog rubriceringen där.

Hovrätten utgick från att det var fråga om samma händelseförlopp som tingsrätten bedömt. Enligt hovrätten hade den tilltalade och den andra gärningspersonen agerat tillsammans och i samförstånd vid misshandeln av målsäganden på allmän plats. Hovrätten ansåg dock inte att det var visat att den tilltalade slagit målsäganden i ansiktet. Däremot ansågs det styrkt att den tilltalade puttat mot målsägandens överkropp och därefter kastat sig över henne så att de båda föll till marken. Hovrätten fann också att den tilltalade, i samband med detta, hållit kvar med ett ben över målsägandens kropp medan den andra gärningspersonen utdelade sparkar.

När det gällde grovt egenmäktigt förfarande fann hovrätten att den andra gärningspersonen olovligen tagit målsägandens väska och lagt den i en låst trappuppgång. För den tilltalade ansågs det däremot inte klarlagt hur väskan hanterats eller att hon agerat tillsammans och i samförstånd i just den delen. Åtalet ogillades därför i förhållande till den tilltalade.

Vad gäller hot mot tjänsteman ansåg hovrätten att det var visat att den tilltalade kastat stenar i riktning mot två butikskontrollanter. Men utredningen ansågs inte visa var den tilltalade befann sig, vilka avstånd som gällde eller vilket syfte agerandet hade. Därmed bedömde hovrätten att det inte var styrkt att gärningen utgjorde ett hot om våld.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten tog del av samma utredning som tingsrätten. Förhören hade spelats upp, och hovrätten höll även tilläggsförhör med en av de andra inblandade. Som ny bevisning hade åklagaren åberopat ett utdrag över telefonundersökning, och den andra tilltalade hade åberopat syn av mobilfilmer över gruppsamtal. Viss skriftlig bevisning från socialtjänsten hade också lagts fram av de som överklagat.

Hovrätten gjorde delvis en annan bedömning än tingsrätten. I misshandelsdelen ansåg hovrätten visserligen att våldet i huvudsak var styrkt, men inte att det var visat att den tilltalade slagit målsäganden i ansiktet. Domstolen fäste i stället vikt vid filmsekvensen och bedömde att den tilltalade puttat, kastat sig över målsäganden och deltagit i ett gemensamt angrepp som medförde smärta. Hovrätten avvisade också invändningar om samtycke och nödvärn.

För grovt egenmäktigt förfarande ansåg hovrätten att utredningen inte räckte för att knyta den tilltalade till väskhanteringen på ett straffrättsligt relevant sätt. Att hon följt med den andra gärningspersonen ansågs inte tillräckligt för ansvar.

För hot mot tjänsteman ansåg hovrätten att stenkastningen var styrkt men att det saknades tillräckligt stöd för att den tilltalades agerande uppfyllde kravet på hot om våld. Hon frikändes därför i den delen.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens dom i ansvarsdelen genom att frikänna den tilltalade från grovt egenmäktigt förfarande den 10 maj 2023 och hot mot tjänsteman den 5 september 2023. För misshandel den 10 maj 2023 och stöld den 5 september 2023 stod tingsrättens fällande dom fast. Den tilltalade dömdes alltså fortfarande för misshandel och stöld.

Påföljden blev skyddstillsyn, men hovrätten bestämde att den skulle förenas med 100 timmars samhällstjänst. Om fängelse i stället hade valts skulle straffet ha bestämts till fyra månaders fängelse. Detta innebar en ändring i förhållande till tingsrätten, som hade bestämt samhällstjänsten till 120 timmar och angett ett alternativstraff om fem månaders fängelse.

I skadeståndsdelen sänkte hovrätten ersättningen till målsäganden till 20 000 kr för kränkning, med ränta från den 10 maj 2023. Betalningsansvaret var solidariskt med den andra gärningspersonen. Tingsrättens högre skadeståndsbelopp ändrades alltså. Hovrätten avslog samtidigt yrkandet mot vårdnadshavarna till den andra gärningspersonen, eftersom hovrätten ansåg att det var uppenbart oskäligt att hålla dem ansvariga i den situation som framkommit.

Det finns ingen uppgift i materialet om att den tilltalade varit häktad, och någon sådan tidsuppgift anges inte.

Fakta