Grov misshandel i bostad gav fängelse

Den tilltalade döms för grov misshandel efter ett gemensamt angrepp mot målsäganden i dennes bostad den 5 april 2026. Tingsrätten fann att den tilltalade tillsammans och i samförstånd med en medtilltalad huggit målsäganden med kniv i armen och benet. Påföljden bestämdes till fängelse i 1 år och 6 månader. Den villkorligt medgivna friheten förverkades helt, och den tilltalade ska vara kvar i häkte tills straffet får verkställas.

Händelsen och åtalet

Åtalet gällde grov misshandel enligt 3 kap. 6 § första stycket brottsbalken. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade och en medtilltalad tillsammans och i samförstånd huggit målsäganden med en yxa i huvudet samt huggit eller skurit honom i armen och i ett ben med kniv eller annat eggvasst föremål. Händelsen inträffade den 5 april 2026. Den tilltalade vidgick att han huggit målsäganden med kniv i armen, men gjorde gällande att det varit fråga om nödvärn. Målsäganden biträdde åtalet.

Tingsrätten prövade även den del av gärningsbeskrivningen som gällde yxhugg mot huvudet. Den delen ansågs inte styrkt. Domstolen fann däremot att det var visat att målsäganden hade utsatts för knivvåld som orsakat skador på armen och benet. Gärningen bedömdes som grov misshandel eftersom den skett i målsägandens hem, mot en ensam person och i numerärt överläge, vilket enligt domstolen visade särskild hänsynslöshet och råhet.

Rättens bedömning

Målsägandens uppgifter från förundersökningen kunde inte läggas till grund för en fällande dom ensamma, eftersom han inte hörts vid huvudförhandlingen. Tingsrätten ansåg dock att hans berättelse hade betydande bevisvärde och att den i viktiga delar fick stöd av övrig utredning. Vittnet som hjälpt målsäganden efter händelsen berättade att målsäganden då uppgett att han blivit huggen med yxa och kniv och att han hade blodiga kläder och skador. Fotografier och rättsintyg visade skador på arm och ben som var förenliga med skarpt våld med eggvasst föremål.

När det gällde påståendet om yxhugg mot huvudet fann tingsrätten att bevisningen inte räckte. Rättsintyget och fotografierna gav inte stöd för att skrapskadan i huvudet uppkommit genom ett yxhugg, och domstolen kunde inte utesluta att skadan i stället uppkommit när målsäganden hoppade från balkongen och landade på bråte.

Den tilltalades invändning om nödvärn godtogs inte. Tingsrätten konstaterade att han själv uppgett att han tog med sig kniven innan han visste vad som inträffat och innan han sett något pågående angrepp. Domstolen fann att det inte visats att det förelåg ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp som gav rätt att använda kniven på det sätt som skedde.

Domstolen fäste också vikt vid den tilltalades agerande efter händelsen. Han hade enligt egen uppgift försökt ta reda på mer om målsäganden genom bekanta och genom att hämta bilder från sociala medier för att identifiera honom och undersöka eventuella kopplingar till kriminella nätverk. Detta ansågs tala emot att hans agerande i bostaden enbart varit en spontan reaktion.

Tingsrätten fann vidare att den tilltalade och medtilltalade hade agerat tillsammans och i samförstånd. De hade gemensamt tagit sig till bostaden och båda befunnit sig där under hela händelseförloppet. Även om den tilltalade stod för det direkta knivvåldet ansågs den medtilltalades närvaro, hans agerande med yxorna och hans aktiva deltagande göra att han också skulle ses som gärningsman. Den tilltalade dömdes därför tillsammans med den medtilltalade för grov misshandel enligt 3 kap. 6 § första stycket brottsbalken.

Domslut och påföljd

Påföljden bestämdes till fängelse i 1 år och 6 månader. Tingsrätten ansåg att straffvärdet motsvarade minimistraffet för grov misshandel och att någon annan påföljd än fängelse inte kunde komma i fråga.

Den tilltalade döms också för att den nya brottsligheten begåtts under prövotiden för villkorlig frigivning. Hela den återstående strafftiden, 284 dagar, förklarades förverkad. Han ska vara kvar i häkte tills fängelsestraffet får verkställas.

När det gäller skadestånd ansåg tingsrätten att den tilltalade solidariskt med medtilltalade ska betala 50 000 kronor i kränkningsersättning till målsäganden. Yrkandet om ersättning för sveda och värk avslogs. Ränta ska utgå enligt räntelagen från den 5 april 2026 till dess betalning sker. Den tilltalade ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden.

Fakta