Upprepade kontakter ledde till fällande dom

Tingsrätten dömde den tilltalade för olaga förföljelse, ett fall av skadegörelse, ett fall av misshandel, ett fall av ofredande samt två fall av barnfridsbrott, ringa brott. Samtidigt friades den tilltalade från grov kvinnofridskränkning, kränkande fotografering och brott mot lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål, grovt brott. Påföljden bestämdes till skyddstillsyn med samhällstjänst i 100 timmar.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet gällde händelser under perioden 6 mars till 12 maj 2026. Enligt domen hade den tilltalade tidigare bott tillsammans med målsäganden och de hade haft en återkommande kontakt under våren 2026, trots att ett kontaktförbud meddelats den 19 mars 2026.

För åtalspunkt 1 a dömdes den tilltalade för skadegörelse den 6 mars 2026. Tingsrätten ansåg det styrkt att han slog sönder backspegeln på målsägandens bil och att skadan uppgick till 2 203 kronor.

För åtalspunkt 1 b dömdes den tilltalade för överträdelse av kontaktförbud den 23 april 2026. Rätten fann det styrkt att han sökte upp målsäganden vid hennes arbete och ringde henne ett mycket stort antal gånger, bland annat från dolt nummer.

För åtalspunkt 1 c dömdes den tilltalade för överträdelse av kontaktförbud den 7 maj 2026, men brottet bedömdes som ringa. Tingsrätten fann att han följde med målsäganden hem efter att de varit ute och ätit tillsammans.

För åtalspunkt 1 d dömdes den tilltalade för misshandel den 7 maj 2026. Rätten ansåg det styrkt att han knuffade målsäganden så att hon föll bakåt och slog i en dörrkarm, vilket ledde till blåmärke, svullnad och smärta.

För åtalspunkt 1 e dömdes den tilltalade för överträdelse av kontaktförbud den 10 maj 2026, även detta som ringa brott. Rätten fann det styrkt att han sökte upp målsäganden vid hennes bostad och ringde på hennes dörr.

För åtalspunkt 1 f dömdes den tilltalade för överträdelse av kontaktförbud den 12 maj 2026. Tingsrätten fann att han sökte upp målsäganden och ringde henne samma dag.

För åtalspunkt 1 g dömdes den tilltalade för ofredande den 12 maj 2026. Rätten ansåg det styrkt att han ryckte i bildörren, bankade på bilrutan och hoppade upp på motorhuven medan målsäganden och barnen satt i bilen.

För åtalspunkt 1 h friades den tilltalade från skadegörelse den 12 maj 2026. Tingsrätten fann inte styrkt att han orsakat de påstådda skadorna på bilen.

För åtalspunkt 1 i friades den tilltalade från kränkande fotografering. Rätten konstaterade att han hade fotograferat målsäganden vid fem tillfällen mellan den 10 april och den 1 maj 2026, men ansåg att gärningen var försvarlig och därför inte brottslig.

För åtalspunkt 1 j dömdes den tilltalade för överträdelse av kontaktförbud under perioden 24 april till 30 april 2026. Tingsrätten fann det styrkt att han ringde målsäganden över hundra gånger under denna tid.

För åtalspunkt 2 dömdes den tilltalade för barnfridsbrott, ringa brott, den 12 maj 2026. Gärningen bestod i det ofredande som riktades mot målsäganden och som bevittnades av ett av barnen.

För åtalspunkt 3 dömdes den tilltalade för barnfridsbrott, ringa brott, den 12 maj 2026. Även denna gärning avsåg samma händelseförlopp och bevittnades av det andra barnet.

För åtalspunkt 4 friades den tilltalade från brott mot lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål, grovt brott, den 12 maj 2026. Tingsrätten ansåg inte styrkt att han innehaft kniven på allmän plats på det sätt som åklagaren påstod.

Rättens bedömning

Tingsrätten gjorde en sammanvägd bevisprövning där den fann målsägandens berättelse i stora delar tillförlitlig, men också noterade att hon hade tonat ned sin egen roll i kontakten med den tilltalade. Domstolen fäste vikt vid stödbevisning i form av samtalslistor, larmsamtal, fotografier och vittnesmål från bland andra arbetskollegor och en anhörig till målsäganden.

I fråga om skadegörelsen den 6 mars 2026 ansåg rätten att den tilltalades förklaring om en olyckshändelse var så osannolik att den kunde lämnas utan avseende. Därmed lades målsägandens uppgifter till grund.

När det gällde den kränkande fotograferingen fann tingsrätten att den tilltalade faktiskt hade fotograferat målsäganden vid fem tillfällen i en bostad utan hennes vetskap och utan samtycke, men att fotograferingen i det konkreta fallet var försvarlig med hänsyn till syftet och omständigheterna. Därför ogillades åtalet.

Vid bedömningen av kontaktförbudsåtalspunkterna ansåg rätten att återkommande telefonsamtal, inklusive samtal från dolt nummer, tillsammans med uppsökande kontakter utgjorde överträdelser av kontaktförbudet. Vissa av överträdelserna bedömdes som ringa eftersom parterna hade haft en ömsesidig och återkommande kontakt, men när antalet samtal var mycket stort och kontakten hade karaktär av trakasserier bedömdes gärningarna som inte ringa.

För åtalspunkterna om barnfridsbrott konstaterade tingsrätten att barnen befann sig i bilen när ofredandet skedde den 12 maj 2026 och att händelsen bevittnades av dem. Brotten bedömdes som ringa med hänsyn till att det rörde sig om ett mindre allvarligt ofredande och ett kort händelseförlopp utan fysisk kontakt mellan de vuxna.

När det gäller grov kvinnofridskränkning ansåg tingsrätten att de enskilda gärningarna visserligen utgjorde flera kränkningar, men att de sammantaget inte var av sådan karaktär att de kunde förväntas allvarligt skada målsägandens självkänsla. I stället bedömdes gärningarna som olaga förföljelse.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes alltså för olaga förföljelse i stället för grov kvinnofridskränkning. Tingsrätten satte straffvärdet till fyra månaders fängelse men valde skyddstillsyn i förening med samhällstjänst, 100 timmar. Övervakare ska utses av frivården.

Den tilltalade ska betala skadestånd till målsäganden med 30 000 kronor. Tingsrätten avslog hennes yrkande om ersättning för sveda och värk och avslog även ersättningskravet för självrisk kopplat till den ogillade skadegörelsen.

Den tilltalade ska också betala skadestånd till ett barn med 10 000 kronor och till det andra barnet med 10 000 kronor. Ränta ska utgå enligt domstolens beslut.

Yrkandena om förverkande av mobiltelefonen samt kniv och knivblad avslogs, och beslagen hävdes. Den tilltalade ska dessutom betala 1 000 kronor till brottsofferfonden och återbetala 43 000 kronor av kostnaderna till staten.