Skyddstillsyn efter hot mot tjänstemän

Den tilltalade döms av tingsrätten för både hot mot tjänsteman och våldsamt motstånd efter händelser den 22 mars 2025 i samband med ett ingripande och intag i polisarresten. Påföljden bestäms till skyddstillsyn med 40 timmars samhällstjänst. Tingsrätten lämnar målsägandenas skadeståndsyrkanden utan bifall och den tilltalade ska också betala avgift till brottsofferfonden samt återbetala delar av försvararkostnaden till staten.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt åtalet gällde det första brottet våldsamt motstånd enligt 17 kap. 4 § brottsbalken i dess lydelse före 2 juli 2025. Händelsen ska ha inträffat den 22 mars 2025 på Polisen Halmstad, Norra Källegatan, i Halmstads kommun, när den tilltalade enligt åtalet satte sig till motvärn genom att spänna sig med kroppen, streta emot, göra sig tung och vägra samarbeta för att hindra poliser och arrestvakter från att genomföra ett ingripande och intag i polisarresten. Tingsrätten dömer den tilltalade för denna gärning.

Det andra brottet var hot mot tjänsteman enligt 17 kap. 1 § 1 stycket brottsbalken i dess lydelse före 2 juli 2025. Även denna gärning ska ha begåtts den 22 mars 2025 på Polisen Halmstad, Norra Källegatan, i Halmstads kommun, i samband med samma ingripande och intag i polisarresten. Enligt åtalet ska den tilltalade ha angripit poliser och arrestvakter med hot om våld och uttalat formuleringar med innebörd att de skulle få se vad som händer när han kom ut, att han skulle minnas deras ansikten och att de skulle få se hur tuffa de var när han var med sina grabbar. Tingsrätten dömer den tilltalade även för detta brott.

Rättens bedömning

Tingsrätten utgick från målsägandenas berättelser och från delar av filmer från kroppskameror. Domstolen fann att uppgifterna från poliserna och arrestvakterna var samstämmiga och trovärdiga samt fick stöd av filmsekvenserna. I fråga om hot mot tjänsteman konstaterade tingsrätten att den tilltalade hade uttalat sig på ett sätt som framstod som förtäckta hot om våld. Domstolen lade särskild vikt vid att uttalandena enligt målsägandena uppfattades som hänvisningar till eget eller andras våldskapital. Tingsrätten ansåg att hoten var allvarligt menade och att de riktade sig mot personer som agerade inom ramen för myndighetsutövning. Därmed var brottet styrkt.

När det gäller våldsamt motstånd fann tingsrätten att det av förhören och filmerna framgick att den tilltalade inte samarbetade, att han spände kroppen och stretade emot i samband med åtgärderna i arresten, särskilt vid fotograferingen. Domstolen ansåg också här att den tilltalade handlat med uppsåt och att gärningen var bevisad.

Den tilltalade själv uppgav att han inte mindes händelsen eftersom han varit berusad och att han inte är en våldsam eller farlig person. Tingsrätten fann dock inte att detta förändrade bedömningen av bevisläget.

Domslut och påföljd

Tingsrätten bestämde det samlade straffvärdet till en månads fängelse. Trots att hot mot tjänsteman är ett brott av sådan art att fängelse ofta övervägs, ansåg domstolen att den lämpligaste påföljden var skyddstillsyn. Påföljden förenades med 40 timmars samhällstjänst, och om fängelse i stället hade valts skulle straffet ha bestämts till en månad.

Målsägandenas skadeståndsyrkanden lämnades utan bifall. Tingsrätten ansåg att kränkningen inte var tillräckligt allvarlig för att ersättning skulle utgå, bland annat eftersom hoten riktades mot poliser och arrestvakter i tjänsten och bedömdes som förhållandevis allmänt hållna.

Den tilltalade ska betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Han ska också återbetala 24 200 kronor av kostnaderna till staten. Försvararen tillerkändes ersättning av staten med 75 946 kronor, fördelat på arbete, tidsspillan och mervärdesskatt.