Bokföringsbrott ledde till villkorlig dom

Den tilltalade har dömts för bokföringsbrott efter att tingsrätten funnit att han underlåtit att i tid avsluta den löpande bokföringen med årsredovisning för räkenskapsåret 2024. Enligt domen skulle årsredovisningen ha varit klar före den 1 juli 2025, men någon årsredovisning hade då inte upprättats eller lämnats in. Tingsrätten ansåg att brottet var styrkt och att det skulle rubriceras som åklagaren hade gjort gällande.

Händelsen och åtalet

Åtalet avsåg bokföringsbrott enligt 11 kap. 5 § 1 st brottsbalken. Enligt gärningsbeskrivningen var den tilltalade formell företrädare för ett bolag med säte i Malmö och ansvarig för att bokföringsskyldigheten fullgjordes enligt bokföringslagen. Åklagaren gjorde gällande att han hade åsidosatt denna skyldighet genom att inte före den 1 juli 2025 avsluta den löpande bokföringen med årsredovisning för räkenskapsåret 2024-01-01–2024-12-31. Påståendet var att rörelsens ekonomiska resultat och ställning därför inte i huvudsak hade kunnat bedömas med ledning av bokföringen. Åklagaren angav att gärningen begicks med uppsåt eller i andra hand av oaktsamhet.

Den tilltalade medgav händelseförloppet i sak och erkände ansvar för oaktsamt brott, men bestred uppsåtligt brott. Tingsrätten avgjorde målet utan huvudförhandling.

Rättens bedömning

Tingsrätten konstaterade genom den framlagda bevisningen att den tilltalade hade bedrivit bokföringspliktig näringsverksamhet sedan år 2017 och att årsredovisningar hade upprättats och lämnats in fram till och med räkenskapsåret 2023. Domstolen fann också klarlagt att han varit ensam styrelseledamot och därmed ansvarig för bolagets bokföring. Av utredningen framgick att någon årsredovisning för räkenskapsåret 2024 inte hade upprättats och att den därför inte heller hade lämnats in i tid. På objektiva grunder ansåg tingsrätten därför att bokföringsbrott var styrkt.

När domstolen bedömde frågan om uppsåt framhölls att den tilltalade inte hade ifrågasatt bevisningen eller de faktiska omständigheterna. Han hade förklarat att kontakten med en revisorskonsult avbröts kring årsskiftet 2023/2024, att bokföringsunderlag därför inte lämnades och att bokföringen under år 2024 inte sköttes. Han hade också hänvisat till psykisk ohälsa, flytt och att han fått sitt första barn. Tingsrätten noterade samtidigt att han själv uppgett att han visste att årsredovisningen skulle lämnas in varje år och att revisorskonsulten flera gånger hade ringt och påpekat att årsredovisningen behövde lämnas in och att det annars kunde få konsekvenser. Domstolen ansåg att han valde att bryta kontakten i stället för att fullgöra sitt ansvar och att han, trots riskinsikt, inte vidtog några ytterligare åtgärder. Tingsrätten fann därför att han förhållit sig likgiltig inför risken för att underlåtenheten skulle leda till straffrättsligt ansvar och att åtalet för uppsåtligt brott var styrkt.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes för bokföringsbrott som begåtts den 2025-07-01. Påföljden bestämdes till villkorlig dom förenad med 40 dagsböter om 50 kronor, sammanlagt 2 000 kronor. Han ska också betala en avgift till brottsofferfonden om 1 000 kronor.

Tingsrätten beslutade vidare att den tilltalade ska återbetala 802 kronor av kostnaderna till staten. Försvararen tillerkändes ersättning av staten med 20 050 kronor, varav 14 553 kronor avsåg arbete, 1 487 kronor tidsspillan och 4 010 kronor mervärdesskatt.