Villkorlig dom för sex bidragsbrott

Den tilltalade döms för sex fall av bidragsbrott efter att ha lämnat oriktiga uppgifter till Försäkringskassan i samband med ansökningar om tillfällig föräldrapenning. Gärningarna ska enligt domen ha begåtts under perioden den 12 mars 2024 till och med den 2 juli 2024. Tingsrätten dömer till villkorlig dom och 40 dagsböter om 160 kronor, samt beslutade att den tilltalade ska betala avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åklagaren väckte åtal för bidragsbrott enligt 2 § bidragsbrottslagen. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade lämnat oriktiga uppgifter i ansökningar om tillfällig föräldrapenning genom att ange att hon hade avstått arbete för vård av barn, trots att så inte var fallet. Det ledde till fara för att tillfällig föräldrapenning felaktigt skulle betalas ut med totalt 17 808 kronor, vilket också skedde. Brottet påstods ha begåtts vid sex tillfällen.

Det första åtalstillfället avsåg den 12 mars 2024 och gällde en ansökan som rörde den 8 och 11 mars 2024. Det andra tillfället avsåg den 3 maj 2024 och gällde perioden 2–3 maj 2024. Det tredje tillfället avsåg den 14 maj 2024 och gällde perioden 13–14 maj 2024. Det fjärde tillfället avsåg den 29 maj 2024 och gällde perioden 27–28 maj 2024. Det femte tillfället avsåg den 17 juni 2024 och gällde den 14 och 17 juni 2024. Det sjätte tillfället avsåg den 2 juli 2024 och gällde perioden 28 juni samt 1–2 juli 2024. Enligt åtalet skedde gärningarna på en plats i Södertälje kommun, eller annars på annan okänd plats i landet.

Rättens bedömning

Den tilltalade medgav att hon hade gjort fel men bestred att hon hade haft uppsåt. Tingsrätten gick igenom skriftlig bevisning i form av Försäkringskassans anmälan, sammanställning av utbetalningar, ansökningar om tillfällig föräldrapenning och uppgifter från arbetsgivaren. Den tilltalade hördes också över åtalet.

Tingsrätten konstaterade att utredningen visade att den tilltalade vid sex tillfällen ansökt om tillfällig föräldrapenning och i samtliga ansökningar uppgett att hon hade avstått från arbete för vård av barn. Av utredningen framgick samtidigt att hon för de aktuella dagarna antingen inte skulle ha arbetat alls, själv varit sjuk eller inte hade avstått arbete för vab genom att arbeta. Rätten fann därför att de objektiva förutsättningarna för bidragsbrott var uppfyllda och att ersättning hade betalats ut felaktigt vid de aktuella tillfällena.

När det gällde uppsåt fann tingsrätten att den tilltalade vid signering av varje ansökan hade intygat att uppgifterna var riktiga och fullständiga. Hon hade uppgett att hon var under psykisk press, att kollegor sagt att hon hade rätt till ersättningen och att hon borde ha kontrollerat vad som gällde närmare. Hon hade också sagt att hon inte skulle ha ansökt om ersättningen om hon visste att hon gjorde fel. Mot denna bakgrund ansåg tingsrätten att hon måste ha insett att det åtminstone fanns en överhängande risk att uppgifterna var felaktiga, och att hon ändå inte vidtog några åtgärder för att säkerställa riktiga uppgifter. Rätten bedömde därför att hon var likgiltig inför risken för felaktiga utbetalningar och att hon därmed hade haft uppsåt. Att hon senare återbetalat ersättningen ändrade inte bedömningen.

Domslut och påföljd

Tingsrätten dömde den tilltalade för totalt sex fall av bidragsbrott av normalgraden enligt 2 § bidragsbrottslagen. Påföljden bestämdes till villkorlig dom. Den villkorliga domen förenades med 40 dagsböter om 160 kronor, vilket motsvarar 6 400 kronor. Den tilltalade ska också betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor.