Villkorlig dom för knivbrott

Den tilltalade döms för brott mot lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål efter att ha haft en teleskopbatong och ett knogjärn på allmän plats den 7 juli 2026. Tingsrätten fann att innehavet inte var befogat och att gärningen var uppsåtlig. Påföljden bestämdes till villkorlig dom förenad med dagsböter, och de beslagtagna föremålen ska förverkas. Den tilltalade ska också betala avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och åtalet

Åtalet avsåg brott mot lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål enligt 1 § första stycket och 4 § första stycket lagen (1988:254) om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade haft en teleskopbatong och ett knogjärn på allmän plats trots att det inte var befogat. Händelsen angavs ha inträffat den 7 juli 2026 på allmän plats i Umeå kommun. Åtalet omfattade alltså ett enda brottstillfälle, och domstolen tog ställning till om både batongen och föremålet som betecknades som knogjärn omfattades av lagstiftningen.

Den tilltalade medgav händelseförloppet men förnekade brott. I polisförhör uppgav han bland annat att batongen funnits i bilen sedan han köpte den och att han inte visste att innehavet var förbjudet. Han uppgav också att det så kallade knogjärnet enligt honom inte var ett knogjärn utan ett föremål han köpt för att använda som nyckelknippa.

Rättens bedömning

Tingsrätten konstaterade inledningsvis att det var klarlagt att den tilltalade hade haft föremålen vid den tid och på den plats som åklagaren påstått. Domstolen fann också att innehavet skett på allmän plats och att det inte varit befogat.

När det gällde batongen bedömde tingsrätten att det inte fanns någon omständighet som gjorde den tilltalades villfarelse om förbudet uppenbart ursäktlig. Domstolen ansåg därför att han skulle anses ha haft insikt om att han hade batongen på allmän plats och att den utgjorde ett farligt föremål som är ägnat att användas som vapen mot liv eller hälsa.

När det gällde det andra föremålet fann tingsrätten med stöd av den skriftliga utredningen att det var att anse som ett knogjärn och att det utgjorde en fara för andra personer vid användning på sådant sätt att det omfattas av den så kallade knivförbudslagen. Domstolen kom därför fram till att den tilltalade skulle dömas för uppsåtligt brott mot lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål.

Åklagaren hade åberopat anmälan, fotografier, information om knogjärnet, beslagsprotokoll och den tilltalades uppgifter från polisförhör. Målet avgjordes utan huvudförhandling.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för brott mot lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål, begånget den 7 juli 2026. Påföljden bestämdes till villkorlig dom. Tingsrätten fann att straffvärdet motsvarade ett kortare fängelsestraff, men valde ändå inte fängelse som påföljd. Den tilltalade dömdes dessutom till 40 dagsböter om 340 kronor, sammanlagt 13 600 kronor.

Tingsrätten beslutade också att de beslagtagna föremålen ska förverkas enligt 36 kap. 10 § brottsbalken och att beslaget ska bestå. Vidare ska den tilltalade betala 1 000 kronor till brottsofferfonden.

Fakta