Fälls för våldtäkt och våldtäkt mot barn

Den tilltalade döms av tingsrätten för två brott som begicks natten mellan den 20 april 2025 och den 21 april 2025. Han döms för våldtäkt enligt 6 kap. 1 § brottsbalken och för våldtäkt mot barn enligt 6 kap. 4 § första stycket brottsbalken. Påföljden bestämdes till fängelse i fem år, och han ska också betala skadestånd till båda målsägandena samt avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt åtalet gällde åtalspunkt 1.1 våldtäkt. Det påstods att den tilltalade med våld genomförde ett vaginalt samlag och penetrerade målsägandens underliv med sina fingrar, vilket med hänsyn till kränkningens allvar var jämförligt med samlag, utan att målsäganden deltog frivilligt. Våldet uppgavs ha bestått i att han slog målsäganden i ansikte och kropp samt tog grepp om hennes hals, vilket enligt åtalet orsakat smärta, rodnad och andningssvårigheter. Händelsen ska enligt domen ha inträffat natten mellan den 20 och 21 april 2025 vid Borggård i Hällestad i Finspångs kommun. Tingsrätten fann att han skulle dömas för våldtäkt för denna gärning.

Åtalspunkt 1.2 gällde våldtäkt mot barn. Enligt åtalet hade den tilltalade haft vaginalt samlag med målsäganden, som var 13 år gammal, och dessutom penetrerat hennes underliv med fingrarna, vilket även detta bedömdes vara jämförligt med samlag. Även denna gärning ska enligt åtalet ha skett natten mellan den 20 och 21 april 2025 vid Borggård i Hällestad i Finspångs kommun. Tingsrätten fann att han skulle dömas för våldtäkt mot barn.

Rättens bedömning

Tingsrätten utgick från att den tilltalade och målsägandena i huvudsak var överens om att sexuella handlingar ägt rum i bilen på den aktuella platsen. Den centrala frågan i åtalspunkt 1.1 var om det var styrkt att våld hade använts. Tingsrätten lade stor vikt vid att målsäganden berättat om händelsen direkt efteråt för flera personer, bland annat för polis och läkare, och att hennes uppgifter stämde med journalanteckningar och fotografi som visade rodnad på kinden. Rätten noterade också att polisförhöret med målsäganden gav ett självupplevt och konsekvent intryck. De invändningar som framfördes om att målsäganden och den andra målsäganden skulle ha koordinerat sina uppgifter ansågs inte rubba bevisvärdet i någon avgörande del. Tingsrätten fann därför att det var styrkt att den tilltalade använt våld på det sätt som åklagaren påstod och att gärningen skulle bedömas som våldtäkt.

När det gällde åtalspunkt 1.2 fann tingsrätten att målsägandens berättelse var trovärdig och självupplevd, trots att hon var 13 år och bitvis haft svårt att berätta. Hennes uppgifter stöddes enligt rätten av både den andra målsägandens uppgifter och den tilltalades egna uppgifter om att samlag förekommit. Frågan blev därefter om den tilltalade insett eller borde ha insett att målsäganden var under 15 år. Tingsrätten bedömde att hennes utseende och uppträdande gav tydliga indikationer på att hon var underårig och att den tilltalade inte hade vidtagit några åtgärder för att kontrollera åldern. Mot den bakgrunden fann rätten att uppsåt till omständigheten att hon var under 15 år var styrkt och att han därför skulle dömas för våldtäkt mot barn.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms till fängelse i fem år. Tingsrätten bedömde att annan påföljd än fängelse inte kunde komma i fråga. Han ska vara kvar i häkte tills fängelsestraffet får verkställas.

På skadeståndsyrkandena ska den tilltalade betala 250 000 kronor till den ena målsäganden och 270 000 kronor till den andra målsäganden. Ränta ska utgå enligt 6 § räntelagen från den 21 april 2025. Han ska också betala avgift till brottsofferfonden med 1 000 kronor.