Tilltalad döms för barnäktenskapsbrott

Tingsrätten i Växjö har dömt den tilltalade för barnäktenskapsbrott och bestämt påföljden till fängelse i ett år. Den tilltalade ska också betala skadestånd till målsäganden med 70 000 kronor samt en avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och åtalspunkterna

Åklagaren väckte åtal för en gärning som påstods ha skett den 18 juli 2025 i Pakistan. Enligt åtalet hade den tilltalade genom utnyttjande av målsägandens utsatta belägenhet förmått, eller i vart fall tillåtit, att målsäganden, som då var 14 år, ingick äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse. Åtalet avsåg barnäktenskapsbrott enligt 4 kap. 4 c § tredje stycket 1 och 2 brottsbalken i lydelsen före den 2 juli 2026.

Åklagaren gjorde gällande att målsägandens utsatta belägenhet bestod i att hon befann sig utomlands, hade svårt att ta sig hem med hänsyn till sin låga ålder och dessutom stod i en beroendeställning till den tilltalade. I domen framgår att målsäganden och den tilltalade den 18 juli 2025 deltog i en ceremoni i en pakistansk familjs bostad, där en imam närvarade, handlingar undertecknades och ringar utväxlades. Tingsrätten ansåg att det var visat att detta utgjorde en äktenskapsliknande förbindelse, men inte att det var fråga om ett juridiskt giltigt äktenskap. Den enda åtalspunkten i målet ledde till att den tilltalade dömdes för barnäktenskapsbrott för gärningen den 18 juli 2025.

Rättens bedömning

Tingsrätten konstaterade först att brottet påståtts ha begåtts i Pakistan, men att svensk domsrätt ändå fanns för barnäktenskapsbrott. Domstolen fann utrett att målsäganden var 14 år vid tidpunkten, att den tilltalade var hennes förälder och vårdnadshavare samt att de vistades i Pakistan under sommaren 2025. Tingsrätten fann också att målsäganden deltog i en ceremoni där hon skrev under handlingar och utväxlade ringar med en man.

När det gällde åklagarens förstahandspåstående om att det varit ett juridiskt giltigt äktenskap ansåg tingsrätten att utredningen inte räckte för den slutsatsen. Däremot bedömde domstolen att målsäganden ingått en äktenskapsliknande förbindelse. Tingsrätten fann vidare att målsäganden befunnit sig i en utsatt belägenhet och att den tilltalade hade uppsåt till de omständigheter som medförde detta.

Åklagaren hade gjort gällande att den tilltalade hade förmått målsäganden att ingå förbindelsen genom att upprepade gånger fråga om hon ville gifta sig, genom att vara passiv inför planeringen av ceremonin och genom att delta i ceremonin och skriva under handlingar. Tingsrätten ansåg dock att passivitet och deltagande i ceremonin inte i sig utgjorde att förmå någon att ingå förbindelsen. När det gällde frågorna om giftermål fann domstolen att det visserligen var klarlagt att de ställts flera gånger, men att den tilltalades uppgift om att frågorna ställts för att förvissa sig om att målsäganden verkligen ville detta inte kunde lämnas utan avseende. Därmed var det inte bevisat att den tilltalade aktivt förmått målsäganden att ingå förbindelsen.

Däremot fann tingsrätten att den tilltalade, i enlighet med sitt erkännande, genom sin kännedom om det stundande giftermålet och sin underlåtenhet att som vårdnadshavare avvärja det uppsåtligen tillåtit att målsäganden ingick den äktenskapsliknande förbindelsen. På den grunden dömdes hon för barnäktenskapsbrott.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms alltså för barnäktenskapsbrott för händelsen den 18 juli 2025. Påföljden bestämdes till fängelse i ett år.

Tingsrätten slog fast att gärningen innebar en allvarlig kränkning av målsägandens personliga integritet. Den tilltalade ska därför betala skadestånd till målsäganden med 70 000 kronor. Ränta ska utgå enligt räntelagen från den 18 juli 2025 till dess betalning sker.

Dessutom ska den tilltalade betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Staten ska stå för kostnaderna för försvarare och särskild företrädare enligt domens ersättningsbeslut.